June
Tuesday 29 December 2009 photo 9/9
|
Okej, jag vet inte hur många texter jag lagt ut nu som handlar om min allra bästaste vän Jennifer Norrström. Men nån gång måste även alla, och då menar jag ALLA förstå att jag lever för henne och inget annat.
Jennifer, enda sen den första dagen vi började vara, ja det hände något. Jag tror jag blev en helt ny människa, för du fick mig må så mycket bättre på så kort tid. Att må så bra var allt jag ville just då, jag fortsatte att hitta på saker med dig, filmkvällar, solning, spa kvällar och fotbollsmatcher. Vad mer kunde jag begära? Jag hade ju fått det jag ville ha nu, fan vad lycklig man kunde vara alltså. Livet kändes så mycket lättare med en som förstod en bredvid, nån som fanns där när man förlorat en bra vän, nån som fanns där när man inte orkade mer, och stöttade en och fick en må bra. Kunde jag ha hittat den personen som skulle finnas där hela tiden, var det den rätta eller bara något jag kände för stunden? Som jag så många gånger tänkt, varför stannar hon hos mig, jag som har så många problem, jag som inte alls är till hjälp, jag som inte ens är bra. Men hon var en äkta vän, en som stod där i alla lägen, hon såg mig inte för den jag såg ut att vara, utan hon hade hittat mitt rätta jag, den riktiga Kim, som inte många redan hade hittat. Det var bara hon för mig då, bara hon som kunde få min lycka att gå upp över 100%, varför skulle jag villja lämna någon som får mig känna så bra? Varför skulle jag lämna någon som verkligen ser mig och inte mitt utseende? Så många gånger jag undrat, varför ser hon inte sig själv? När jag ser henne så underbart hela tiden, ser henne som den som inte ger upp för minsta lilla, hon som ALDRIG skulle svika mig. Allt detta var ju bara början, när vi är, känner jag en lättnad, en STOR lättnad. Hon liksom får mig att le utan anledning, kan ni förstå hur de känns eller? UNDERBART! sjukt bra känns de, jag var en osynlig nolla, mötte dig, och blev plötsligt betraktad som bra. Du skyddade mig mot allt som var elakt och kunde få mig må dåligt. Bara jag tänker på allt du gjort för mig, så kan jag inte tacka med tillräckligt mycket. Jennifer, hur kan man känns såhär för någon tror du, snälla förstå, du är vacker, du är fin precis som du är. Utan dig skulle jag inte orka med allt som kommer och skall komma. Det är BARA DU, som får mig orka upp en svår dag som t.ex den 5 oktober. Du har stöttat mig så jävla mycket så det är inte sant, åh babe om du endå kunde förstå.. Snälla älskling, inse att du, bara du, är den jag behöver, för att finna mig lyckligare än lyckligast. Vad mer kan man säga om dig Jenna, så jävla mycket att det är svårt att skriva ner det. Varför skulle någon ha nöjet i att förstöra ett så fint hjärta? Gud, jag kan inte låta bli att gråta för alla plågot du har, det känns så jävla tugnt att veta att du inte är så lycklig som du vill vara. Men att se dig, ligga där på golvet, medvetslös, det knäckte mitt hjärta itu, tänk om jag aldrig mer fått se dig, fyfan vilken hemsk tanke. Nej vill inte ens tänka de, men tänk om det blivit så, du aldrig mer hade vaknat, jag hade inte klarat av det, inte en sekund till, inte en dag till, inte en vecka till. Men endån, något som jag lovat dig är ju att leva för dig även om du försvinner. Men det skulle bli så jävla svårt. Bara så du vet, Jennifer Marie Norrström, född 940609, jag älskar dig. Då, nu, sen, föralltid! Glöm inte bort mig, då blir jag förkrossad.
Jennifer, enda sen den första dagen vi började vara, ja det hände något. Jag tror jag blev en helt ny människa, för du fick mig må så mycket bättre på så kort tid. Att må så bra var allt jag ville just då, jag fortsatte att hitta på saker med dig, filmkvällar, solning, spa kvällar och fotbollsmatcher. Vad mer kunde jag begära? Jag hade ju fått det jag ville ha nu, fan vad lycklig man kunde vara alltså. Livet kändes så mycket lättare med en som förstod en bredvid, nån som fanns där när man förlorat en bra vän, nån som fanns där när man inte orkade mer, och stöttade en och fick en må bra. Kunde jag ha hittat den personen som skulle finnas där hela tiden, var det den rätta eller bara något jag kände för stunden? Som jag så många gånger tänkt, varför stannar hon hos mig, jag som har så många problem, jag som inte alls är till hjälp, jag som inte ens är bra. Men hon var en äkta vän, en som stod där i alla lägen, hon såg mig inte för den jag såg ut att vara, utan hon hade hittat mitt rätta jag, den riktiga Kim, som inte många redan hade hittat. Det var bara hon för mig då, bara hon som kunde få min lycka att gå upp över 100%, varför skulle jag villja lämna någon som får mig känna så bra? Varför skulle jag lämna någon som verkligen ser mig och inte mitt utseende? Så många gånger jag undrat, varför ser hon inte sig själv? När jag ser henne så underbart hela tiden, ser henne som den som inte ger upp för minsta lilla, hon som ALDRIG skulle svika mig. Allt detta var ju bara början, när vi är, känner jag en lättnad, en STOR lättnad. Hon liksom får mig att le utan anledning, kan ni förstå hur de känns eller? UNDERBART! sjukt bra känns de, jag var en osynlig nolla, mötte dig, och blev plötsligt betraktad som bra. Du skyddade mig mot allt som var elakt och kunde få mig må dåligt. Bara jag tänker på allt du gjort för mig, så kan jag inte tacka med tillräckligt mycket. Jennifer, hur kan man känns såhär för någon tror du, snälla förstå, du är vacker, du är fin precis som du är. Utan dig skulle jag inte orka med allt som kommer och skall komma. Det är BARA DU, som får mig orka upp en svår dag som t.ex den 5 oktober. Du har stöttat mig så jävla mycket så det är inte sant, åh babe om du endå kunde förstå.. Snälla älskling, inse att du, bara du, är den jag behöver, för att finna mig lyckligare än lyckligast. Vad mer kan man säga om dig Jenna, så jävla mycket att det är svårt att skriva ner det. Varför skulle någon ha nöjet i att förstöra ett så fint hjärta? Gud, jag kan inte låta bli att gråta för alla plågot du har, det känns så jävla tugnt att veta att du inte är så lycklig som du vill vara. Men att se dig, ligga där på golvet, medvetslös, det knäckte mitt hjärta itu, tänk om jag aldrig mer fått se dig, fyfan vilken hemsk tanke. Nej vill inte ens tänka de, men tänk om det blivit så, du aldrig mer hade vaknat, jag hade inte klarat av det, inte en sekund till, inte en dag till, inte en vecka till. Men endån, något som jag lovat dig är ju att leva för dig även om du försvinner. Men det skulle bli så jävla svårt. Bara så du vet, Jennifer Marie Norrström, född 940609, jag älskar dig. Då, nu, sen, föralltid! Glöm inte bort mig, då blir jag förkrossad.
Comment the photo
Finns alltid för dig.
älskar dig !
<333
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/afairytale/433940538/
Visa toppen
Show footer