Thursday 4 March 2010 photo 4/4
|
varje dag undrar jag, kommer du tillbaka? men jag har glömt hur det känns att ha dig nära, hur det är att få skratta med dig och inte åt dig. jag vaknar alltid upp till en verklighet som inte passar mig, men en gång var det bra och jag önskar det fick vara. ögonblicken vi hade var speciella, men inte längre. jag vet att alla du haft nära lämnat dig eller svikit dig, men jag har funnits där, hjälpt dig upp i luften igen, men om och om igen är det jag som får ta det du inte vill ha. men du kanske har glömt hur jag alltid lyssnade på dig vad du än sa, och när allt var bra, så lämnade du mig. allt känns så tungt och inte bra alls, varenda minut har jag dig i baktanken. kommer du någonsin förstå som jag har kämpat för att inte falla ner i gråt? alla våra minnen, har du glömt dom? jag har stängt mig inne, varenda dag får jag ge ett fejkat mående för att inte såra de i min närhet, visst att jag kan skratta för stunden, men det slutar alltid med att jag tänker på dig. nu i en vecka har jag önskat att gud ska öppna grindarna för mig, men så finns det där lilla hoppet där, tänk om du kommer tillbaka. men varje tanke spricker och jag faller en bit längre ner för varje gång, utan dig är jag verkligen krossad. mitt hjärta är helt enkelt brustet och trasigt och är svårt att laga, varenda gång jag blir sårad försvinner halva värdet av mitt liv. en mardröm som blev sann kan man inte ta tillbaka, jag har dock inte kunnat sova normalt, inte kunnat leva bra. depprisionen tar kol på mig, den får mig att sluta äta, den ger mig sömnproblem, den till och med får mig tillbaka till de gammla tankarna.
"du kom hit till min sida, när jag var ensam. du gav mig hopp och lycka, på livets resa."
det är så sorgligt, men du och jag vi har haft våran chans. det känns fel att de vi hade är över, men du ska veta att jag finns om det behövs.
jag vill inte säga farväl, men du ser ut att ha de bra. så jag ska sluta längta, jag ska låta dig gå. men du var en del av mitt liv, ja det vet du ju. men tyvär slutade det i krossade drömmar, men du, jag ska minnas ditt skratt, jag saknar dig min skatt!
"tårar som faller ner, du blir ett minne" this is the way you left me..
"du kom hit till min sida, när jag var ensam. du gav mig hopp och lycka, på livets resa."
det är så sorgligt, men du och jag vi har haft våran chans. det känns fel att de vi hade är över, men du ska veta att jag finns om det behövs.
jag vill inte säga farväl, men du ser ut att ha de bra. så jag ska sluta längta, jag ska låta dig gå. men du var en del av mitt liv, ja det vet du ju. men tyvär slutade det i krossade drömmar, men du, jag ska minnas ditt skratt, jag saknar dig min skatt!
"tårar som faller ner, du blir ett minne" this is the way you left me..