June
Sunday 26 September 2010 photo 4/8
|
känner hur ångesten kryper sig sakta inpå, magen vänder sig ut och in och trycket över bröstet är värre än någonsin. andningen vidtar en annan form, inget är det samma längre, speciellt inte jag. jag har fallit djupt ner, djupare än vanligt, jag orkar inte mer, jag behöver dig. det är som att jag är en osynlig vindpust som aldrig ens existerat- du ser mig inte längre, jag var bara något som du ville skulle svepa förbi, jag var aldrig något för dig. alla lögner som ekar i mitt huvud som du tryckte in är nog det som sårar mest, jag kommer aldrig hitta någon annan lika vacker som du- tror jag. jag har fått nog nu, jag ger upp, förlåt.
Annons
Visa toppen
Show footer