June
Sunday 11 September 2011 photo 1/1
|
Morfar, 4 år 11 månader och 6 dagar.
1802 dagar utan dig
~
som om det vore igår du stod där i dörren, ler jag vid tanken på dig ståendes där. jag kommer alltid älska våra minnen tiden som vi haft och tiden som försvinner. det var väldigt länge sen nu, sen vi pratades vid, pratade om den där polisen uppe på berget, pratade om den skadade kråkan, pratade om hur rolig du var som skämtade med mina vänner. jag ser dig när jag sluter mina ögon, hur vi står där på en äng, solen lyser klarare än självaste världen, gräset är grönt, det är i slutet av Juni och allt är vackert, fåglarna sjunger en melodi som känns bekant. När jag vaknar är du inte längre här, jag vaknar och hatar det jag ser. när jag tänker på alla dagar jag var med dig, tänker på allt vi gjorde, tänker på när du skrattade, tänker på när du höll om mig, tänker på när du tog fram klostermunken och tröck på huvudet så snoppen åkte ut, när jag tänker på detta så fäller jag tårar, bara att känna hur det sårar. jag behöver dig och jag vill bara ha dig tillbaka! hur det än blir, hur det än är så blir det inte bättre, det blir inte lätt, jag tror du vet hur det känns när det tär på en. jag glömmer aldrig bort begravningen, hela sermonin, hur jag var tvungen att springa ut ur kyrkan, skrika och gråta ut allting, hur jag blev omfamnad, hur jag hatade allt, hur jag bara insåg att du var borta, att du flugit iväg, bort från mig. du hissades ner och nu var det hela borta, en hel barndom, ett helt liv, en hel uppväxt, allt bara rasade med dig. och nu står jag här än idag och bara känner hur det fortfarande rasar i bitar, hur allt är förstört. och jag tror att jag känner, att du sjunker sakta in, att lidandet är över, hur känslan börjar fly.
~
Comment the photo
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/afairytale/496013371/
Visa toppen
Show footer