March
Show more 3 April 2010
Att lunka hem tidigt en morgon därefter är lika fantastiskt varje gång.
Efter att ha sovit några knappa timmar klev jag upp tidigt igen för att sätta mig på en buss med mamma och pappa runt Ginza-området. Där hittade jag mera Ayu till min lycka.
Sen åkte vi buss i några timmar och kom fram hit. Om ni ser på skylten där så ser ni att man här ska ha en fantastisk vy över Fuji-san här. Not so much today... Ganska molnigt så att säga.
Vy över motsatt håll.
Vi satte oss i bussen igen för att åka några timmar till. Vi gled förbi en japansk begravningsbil. Lite mer uppiffad än den svenska varianten.
Runt två-tiden fick vi äntligen hoppa av bussen igen och äta lunch. Det var faktiskt en helt fantastisk lunch. Jag hade börjat må illa i bussen. Förmodligen av sömnbrist, en liten bakfylla, bar
Vår vy under lunchen.
Efterrätt!
Hotellet vi åt på.
Sedan var det dags att åka buss igen. Men inte så farligt långt alls denna gång. Vi åkte i princip bara nedför en backe.
För vi skulle nämligen ut och åka båt. Galet turistiga båtar dessutom.
Mamma och pappa var såhäääär exalterade.
En riktigt turistig båt.
Men pirater och grejer. Nästan så man skämms.
Men fantastiska vyer bjöd båtturen oss på.
Vyyyy.
Mamma gjorde även en snabb referens till Önnesmarksträsket av någon ökänd anledning.
Sen åkte vi buss igen en snabbis. Eller det tog längre tid för busschafförn tyckte att det var en bra idé att åka ett varv runt den lilla byn och sedan komma fram på exakt samma ställe innan h
Sen skulle vi åka linbana. Jag dog inombords. Efter att ha kommit till Japan har min höjdskräck börjat maxat upp sig. Mycket p.g.a. att det är så obehagligt med höjder och jordbävningar. Men a
Vajert. Sen åkte vi. Riktigt jäkla högt upp i luften. Upp på nån bergstopp och grejer. Jag dokumenterade inte detta. Ännu mindre använde mina ögon att titta med. Jag satt mest och tittade mer
Mot slutet tog jag mod till mig och tog två kort från linbanans lägre höjder. (yes vi var bra mycket högre upp innan).
För den som undrade vars vi hade hamnat så ser man svaret i de gula spåren på marken. Lukten avslöjade en hel del med. Mmm ruttet ägg. Här bröts svavel så det stod härliga till.
Framme på trygga land. Svavelbrytning och en hel del turistbussar. Här mötte vi även ett amerikanskt par som reste runt halva världen kändes det som.
Här ser ni en del av linbanan. Fun? Ja, jag tror jag är ensam om att hata sånt här, alla andra är så balla och älskar sånt här. Grattis till er. (Inte alls bitter.)
Efter detta for pappa på toa och jag och mamma åt en god glass var. Sen åkte bussen hemåt till Tokyo igen i några timmar. Då jag fann det svårt att sova på bussen underhöll jag mig med ett ma
På kvällen var vi iväg till Roppongi igen. Jomensan så var det. Robins agency eller hur det nu var skulle ha en festslig fest på en klubb i Roppongi som vi var bjudna på och vi tackade inte nej.
Ute på gatan mötte vi goa och glada salary men.
KOPIIIIII SHIMAAAAAASU!
Jag och Erik. Sen försvann vi in i dimman. Eller till klubben iaf och dansade hela natten lång.
Direct link:
http://dayviews.com/ailino/2010/4/3/
Visa toppen
Show footer