I’m fairly good at getting people inspired
But I’m awfully bad at saying goodbye

Hejsansa!
aLAMIA är tillbaka i Irland. Hej, hej.
Har inte sovit ordentligt på grund av förkylning sedan jag kom hit,
så såhär sliten ser jag ut idag. Fin örntröja och ugglering dock.
Stil Simone, stil. Ja, ja. Sista rycket här nu, sedan blir det sommar.
Åh gud, planerna jag har. Jag dör.

Jag kom tillbaka hit i söndags. 14de gången jag flög i mitt liv, 14de gången ensam. Knäpp ja. Första gången jag stod på Arlanda och blev kysst hejdå dock, ihih. Fint. Väl på planet läste jag ett brev som jag fått med mig, och jag grät som.. ja, vem vet. Som fan. Bland det finaste jag någonsin, någonsin fått. Flygningen i sig gick bra. Men den här gången, när vi skulle landa, var första gången jag blev rädd. Fyyyfan. Det var så vindigt, planet skakade, svajjade från höger till vänster, och ja.. Riktigt ruskigt var det!
Men jag lever i alla fall, haha.

Fick världens finaste mottagande av familjen Moore
när jag väl kom fram. Cian blev så till sig att han sprang
till mig, ramlade, kastade sig upp igen och kramade
mig sedan. Hårt och länge. Han sade saker som
"I missed you" i mitt öra, och jag kunde inte annat än
smälta lite. Min fina, fina.

På måndag var jag fortfarande, och mina klockor, inställd på svensk tid, så jag hämtade Cian från Playschool en timme för tidigt, hahaha. När han väl sett mig ville han ju inte stanna, så vi tog en promenad, handlade lite saker som jag glömde i Sverige (tandborste och hårborste bland annat), och hade det allmänt bäst, som vanligt.

Detta får räcka som uppdatering.
Skönt att vara tillbaka i alla fall.
Men nu är jag sååå trött på att åka fram och tillbaka
och tvingas säga hejdå till folk hela tiden, så nu stannar
jag på den här sidan tills jag är klar. Nu vet ni. Jao.

/Over&Out

Meeen, vad händer sen när du är klar i Irland? eller ja? jag är nyfiken ju!