August
Thursday 21 January 2010 photo 1/1
|
Åter igen, om livet vore lite mer som mjölk.
Människor kommer och människor går. Vissa funkar bättre med andra och ibland passar man inte alls ihop med någon.
Men denna illusion kallad "personkemi" är inte bara gissningar och hejsan hoppsan. Vem som helst kan faktiskt passa med vem som helst så länge båda parter delar minst 3 gemenskaper.
Oftast delas:
*Musik
*Humor
*Och nyfikenhet. - man vill lära känna personen lite mer.
Och ibland så kommer en annan faktor in, och det är när man börjar fatta tycke för den andra. Oftast när det gäller två personer av olika kön.
Denna faktor är inget enklare än hormoner som inte riktigt vet vart dom ska ta vägen. Det kan lika gärna vara motpartens utseende så väl som personens sett att "bara vara".
Detta är med lättare termer kallat "kärlek".
Den smått pirrande känslan i magen (och/eller hela kroppen) när man ska prata, träffa eller "bara vara" med en personen.
Man brukar säga att kärlek förblindar, men det är inte helt sant. För allt jag ser är du, min älskling. Hur många gånger jag än försöker förstå varför det blev och förblir såhär så tappar jag kontrollen och direkt faller tillbaka i schack, fast för dig.
Nu har jag haft dig under mina vingar i 7 månader.
Det är visserligen bara 216 dagar.
Och det är visserligen bara 5184 timmar.
Och jag vill inte ens veta hur många sekunder av sann kärlek vi har delat.
För det ökar hela tiden. Ledsen älskling, men jag har tappat räkningen.
Tack för den tid du gett mig och tack för allt underbart vi gjort.
Izabella, jag älskar dig! <3
Oftast delas:
*Musik
*Humor
*Och nyfikenhet. - man vill lära känna personen lite mer.
Och ibland så kommer en annan faktor in, och det är när man börjar fatta tycke för den andra. Oftast när det gäller två personer av olika kön.
Denna faktor är inget enklare än hormoner som inte riktigt vet vart dom ska ta vägen. Det kan lika gärna vara motpartens utseende så väl som personens sett att "bara vara".
Detta är med lättare termer kallat "kärlek".
Den smått pirrande känslan i magen (och/eller hela kroppen) när man ska prata, träffa eller "bara vara" med en personen.
Det är visserligen bara 216 dagar.
Och det är visserligen bara 5184 timmar.
Och jag vill inte ens veta hur många sekunder av sann kärlek vi har delat.
Tack för den tid du gett mig och tack för allt underbart vi gjort.
Izabella, jag älskar dig! <3
Visa toppen
Show footer