May
Saturday 12 July 2008 photo 1/1
|
jag sitter här helt ensam och tänker på, vad har jag gjort i mitt liv? allt har gått alldeles för fort! nu står jag helt stil medans allt kommer omkring! jag vänder mig om och blickar imot min familj jag kramar min mamma! ett slutgiltigt avsked ett tack och ett hej då! hoppas att ni får det bra vart ni en går. det här är min sista dag här på jorden jag hör mor och fars röst dom ekande orden, vi älskar dig! vi står alltid bakom dig! men jag tar trappan upp hoppas nån saknar mig, jag står nu på kanten och känner vinden i mitt hår detta är något jag vill men jag fäller en tår jag lyfter mitt lår upp mot kanten av bron, står nu på toppen högst upp på min tron! jag tar steget ut och jag känner mig lätt jag svävar ner mot marken och tänker är det här rätt? allting känns bra detta är mitt slut! förlåt min familj men detta är min väg ut!
det är inte så lätt när allt går imot än! vart fan ska man ta vägen när man inte äns kan vända hem? fortsätta lunka på stigen helt ensam utan livsglöd utan något jävla stöd!
jag sluter mina ögon men tittar på mig själv jag har försökt göra allt för att vara drogfri! nu är jag för trött på skiten jag pallar inte mer! jag skriver det här som mitt avsked till er som visste vem jag var eller kände till mitt namn niklas andersson 23 år gammal, har levt i en skam vart ska jag nu ta vägen jag vill inte längre vandra ensam här på färden! jag finner ingen ro i mitt meningslösa liv men nu står jag här på änden av min egen livstig, med gråten i halsen tar jag repet i min hand jag reser mig upp och knyter runt min hals, plickar ut igenom fönstret och tårarna bara faller! mina sista livskrafter dom sparkar nu bort pallen! allt gick så fort och snart e plågan slut. till alla som jag kände det här är vägen ut!
det är inte så lätt när allt går imot än! vart fan ska man ta vägen när man inte äns kan vända hem? fortsätta lunka på stigen helt ensam utan livsglöd utan något jävla stöd!
jag har vandrat helt vilsen i 23 år! var är stigen? jag känner mig hjälplös helt jävla maktlös jag kan inte göra någonting rätt! varför blev det så här? jag tittar upp mot gud ber dig snälla hör min bön, ta mig tillbaka vill inte leva mitt liv på denna jord ännu längre nej! mitt fucking liv blir ju bara sämre och sämre! tänker tillbaka på tiden som har varit på alla känslor jag har känt på alla saker som har hänt! allt har gått fel jag känner mig stel livet är ett dåligt spel där ingenting är sant detta är mitt avskedsbrev. jag hoppas att ni kommer minnas mig för den jag är i era hjärtan jag kommer inte finnas kvar! pallar inte med smärtan som drogen delar ut varje dag! ett slag under bältet! kniven mot halsen detta är min väg ut
det är inte så lätt när allt går imot än! vart fan ska man ta vägen när man inte äns kan vända hem? fortsätta lunka på stigen helt ensam utan livsglöd utan något jävla stöd!
jag sluter mina ögon men tittar på mig själv jag har försökt göra allt för att vara drogfri! nu är jag för trött på skiten jag pallar inte mer! jag skriver det här som mitt avsked till er som visste vem jag var eller kände till mitt namn niklas andersson 23 år gammal, har levt i en skam vart ska jag nu ta vägen jag vill inte längre vandra ensam här på färden! jag finner ingen ro i mitt meningslösa liv men nu står jag här på änden av min egen livstig, med gråten i halsen tar jag repet i min hand jag reser mig upp och knyter runt min hals, plickar ut igenom fönstret och tårarna bara faller! mina sista livskrafter dom sparkar nu bort pallen! allt gick så fort och snart e plågan slut. till alla som jag kände det här är vägen ut!
det är inte så lätt när allt går imot än! vart fan ska man ta vägen när man inte äns kan vända hem? fortsätta lunka på stigen helt ensam utan livsglöd utan något jävla stöd!
jag har vandrat helt vilsen i 23 år! var är stigen? jag känner mig hjälplös helt jävla maktlös jag kan inte göra någonting rätt! varför blev det så här? jag tittar upp mot gud ber dig snälla hör min bön, ta mig tillbaka vill inte leva mitt liv på denna jord ännu längre nej! mitt fucking liv blir ju bara sämre och sämre! tänker tillbaka på tiden som har varit på alla känslor jag har känt på alla saker som har hänt! allt har gått fel jag känner mig stel livet är ett dåligt spel där ingenting är sant detta är mitt avskedsbrev. jag hoppas att ni kommer minnas mig för den jag är i era hjärtan jag kommer inte finnas kvar! pallar inte med smärtan som drogen delar ut varje dag! ett slag under bältet! kniven mot halsen detta är min väg ut
Visa toppen
Show footer