July
Sunday 30 August 2009 photo 1/1
|
"steph, du förtjänar inte att stå på marken och andas in luften som gud ger dig varje dag" mindre värd än något annat, jag va otrogen. bakom din rygg.
jag sitter framför din data,vet inte vad jag ska säga eller hur jag ska bete mig. har jag ingen skam? eller äe skam när man hatar sig själv så mycket att man tar minsta lilla chans att skada sig själv? rev sönder mina händer, rev tills det blev hål i huden, hoppades nästan på att bara få hitta ett rakblad och göra ännu ett till ärr, minst. jag skulle förmodligen skära sönder mig själv, jag äe som alkohol, har inget begrepp om mängden.
åter igen, du stog framför mig, besvikelsen växte i dina ögon. jag ville inte leva, jag ville inte att du skulle titta på mig, jag grät. men ändå så ville jag aldrig släppa dig, du äe allt, trots att mina ord inte betyder någonting i dina öron längre, så älskar jag dig faktiskt mer än allt. men jag förstår inte hur du kan älska mig efter allt? hur du kunde torka tårarna på min kind och sa att allt ordnar sig, jag förstår inte? jag förtjänar inte dig.
jag rester mig upp, vill inte lämna dig men förtjänar inte att vara i din närvaro. jag ville begå självmord. jag ville det. skulle jag fått chansen skulle jag hoppat ut från ditt fönster och hoppats att du skulle spotta på min döda kropp som låg som en hög på den kalla augustimarken. åter igen knackade paniken på min rygg, åter igen skadade jag mig själv,rev upp mina händer.
du tog tillbaka mig.. jag förstår inte varför, och jag kommer nog aldrig att få veta det heller. jag äe så glad för det, men ändå så förtjänar jag inte dig. du vet det.. du ville ha kvar mig som flickvän, trots mina lönger och att jag var otrogen.
jag älskar dig, för i helvete vad jag älskar dig, men mina ord betyder ingenting i dina öron. och jag kommer alltid att ligga på botten medans den friska luften finns på toppen.
{ jag kommeraldrig att förlåta mig själv för det jag har gjort mot det enda som verkligen har hjälpt mig med allt jag haft problem med. och jag kommer alltid ha tanken i mitt huvud hur nära jag va på att begå självmord. tanken lämnar inte huvudet. men jag har lovat dig, aldrig skada mig själv igen. "ärr bleknar med tiden, men samvetet för alla ärr kommr alltid att finnas kvar" jag älskardig,men jag kommer aldrig att förttjäna dig, trots att jag aldrig vill förlora dig.
jag sitter framför din data,vet inte vad jag ska säga eller hur jag ska bete mig. har jag ingen skam? eller äe skam när man hatar sig själv så mycket att man tar minsta lilla chans att skada sig själv? rev sönder mina händer, rev tills det blev hål i huden, hoppades nästan på att bara få hitta ett rakblad och göra ännu ett till ärr, minst. jag skulle förmodligen skära sönder mig själv, jag äe som alkohol, har inget begrepp om mängden.
åter igen, du stog framför mig, besvikelsen växte i dina ögon. jag ville inte leva, jag ville inte att du skulle titta på mig, jag grät. men ändå så ville jag aldrig släppa dig, du äe allt, trots att mina ord inte betyder någonting i dina öron längre, så älskar jag dig faktiskt mer än allt. men jag förstår inte hur du kan älska mig efter allt? hur du kunde torka tårarna på min kind och sa att allt ordnar sig, jag förstår inte? jag förtjänar inte dig.
jag rester mig upp, vill inte lämna dig men förtjänar inte att vara i din närvaro. jag ville begå självmord. jag ville det. skulle jag fått chansen skulle jag hoppat ut från ditt fönster och hoppats att du skulle spotta på min döda kropp som låg som en hög på den kalla augustimarken. åter igen knackade paniken på min rygg, åter igen skadade jag mig själv,rev upp mina händer.
du tog tillbaka mig.. jag förstår inte varför, och jag kommer nog aldrig att få veta det heller. jag äe så glad för det, men ändå så förtjänar jag inte dig. du vet det.. du ville ha kvar mig som flickvän, trots mina lönger och att jag var otrogen.
jag älskar dig, för i helvete vad jag älskar dig, men mina ord betyder ingenting i dina öron. och jag kommer alltid att ligga på botten medans den friska luften finns på toppen.
{ jag kommeraldrig att förlåta mig själv för det jag har gjort mot det enda som verkligen har hjälpt mig med allt jag haft problem med. och jag kommer alltid ha tanken i mitt huvud hur nära jag va på att begå självmord. tanken lämnar inte huvudet. men jag har lovat dig, aldrig skada mig själv igen. "ärr bleknar med tiden, men samvetet för alla ärr kommr alltid att finnas kvar" jag älskardig,men jag kommer aldrig att förttjäna dig, trots att jag aldrig vill förlora dig.
Comment the photo
11 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/alltidsteph/405213857/
Visa toppen
Show footer