November
Wednesday 6 July 2011 photo 8/9
|
Change
tänkte dela med mig lite känslor för min bortgånga ponny,
1994 04/05 - 2011 01/28 ♥
Care for Me, Carro ♥
Jag träffade då denna ponnyn på en ridskola, Gävle fältrittklubb, våren 2006. Hon var en glad liten ponny på 126,5 cm och den sötaste ponny jag någonsin sett. Jag blev jätte avundsjuk på tjejen som skulle rida Carro under lektionen men jag var nöjd ändå att få rida en häst. Jag var i stallet tre gånger i veckan för att lära känna denna ponny, och vet vem hon var och så. Efter 5-6 veckor fick jag äntligen sitta på hennes rygg! Jag var så himla glad. Jag borstade henne, sadlade och tränsa. Jag var glad hela tiden och jag trodde aldrig skulle försvinna, så som jag längtat! Sen red jag henne en gång i veckan fyra gånger till. Varje gång var lika rolig. Jag älskade henne på en gång, första gången jag såg henne, den lilla vita ponnyn med dom svarta knapparna till ögon. Vad som hände mellan 2006 och 2008 vet jag inte mer än att jag älskade henne mer och mera. Varje gång jag var i stallet så var jag med henne, men även märkte jag att hon blev surigare och surigare. Inte alls samma ponny som kom våren 2006. Men iallafall så hade jag henne på ridlägret sommaren 2008 med en annan tjej. Vad arg jag var, jag som ville ha MIN ponny för mig själv! Men jag tyckte jag var bäst av alla på ridlägret iallafall, för jag hade ridit längst av alla, hade ridit sen 2003. Men jag var med Carro hela tiden under ridlägret. Året därpå red jag henne nästan varenda lektion, vi utvecklades jättemycket, jag red henne en gång i veckan på hoppspecialen, vi tävlade. Men vi kom aldrig så långt på tävlingarna bara till första andra hindret, hon vägrade bara ut sig. Jag grät varje gång, jag visste inte att det skulle gå så dåligt! Men varje klubbtävling fick jag en clear round rosett. Jag älskade henne ändå. Sommaren 2009 kom och jag hade henne på ridlägret, sen åkte hon på bete. Jag red henne till betet, för jag var ju skötare på henne. Under den tiden blev hon till salu, och jag hade första ting på henne. Jag blev jätteledsen förstås, eftersom jag inte trodde vi skulle köpa henne för vi redan har en häst. Jag tjata och tjata på mamma att köpa henne. Men nej sa hon, hela sommaren tjata jag. Svaret var ändå nej. Carro kom hem efter betet och vi red igång hästarna, sen efter fyra dagar, skrev vi kontraktet om att köpa henne! Så den 8 augusti 2009 blev hon min, min egna ponny, som bara jag skulle ta hand om, som bara var min, åh, jag hade aldrig, aldrig, aldrig i hela mitt liv vart så glad. Jag var med henne hela dagarna. Sen tävlade vi, kom alltid hem med en clear round rosett. Vi utvecklades så mycket. Sen bytte jag stall, till Stackbo. Hon stod där hela vintern, sen på sommaren fick hon fång! Jag var så orolig, var med henne hela dagarna, var sällskap till henne, gjorde allt för hon skulle bli bra. Efter hela sommaren så var hon helt återställd och jag red igång henne sen var det min första tävling efter fången, och jag vann! Jag var överlycklig! Fast det är inte så stor klubb, Västanå, så det är inte jättesvårt och vinna, men vann gjorde jag! Sen så tävlade jag en gång, på Gävle Ryttarsällskap, det är en större klubb, lokal tävling. Jag fick en clear round rosett och en gul rosett med mig hem! Jag var ännu lyckligare! Carro älskade och springa ärevarv. Sen blev det vinter och jag tävlade inge mer. Men i december fick hon fång, igen! Jag blev förstörd.(När jag skriver detta rinner tårarna). Hon fick åter igen stå inne, hela dagarna, äta smärtstillande och bara ha tråkigt, jag grät på kvällarna då hon inte blev bättre. Vetrinären var där varje vecka och hovslagaren med. Min fina, hon hade så ont. Sen blev hon inte bättre, och hon var gammal, och när hon var helt återställd om hon skulle bli det så skulle jag vara för lång för henne, för det skulle vara nu typ. Så den 28 januari 2011 fick hon somna in.. ♥
när jag skriver detta rinner tårarna, så får ursäkta rörig text och slarvigt. Det är så mycket mer jag vill ni ska veta men jag kan inte skriva ..
Jag glömmer dig aldrig min fina ängel . <3
Annons
Camera info
Camera Canon EOS 1000D
Focal length 55 mm
Aperture f/10.0
Shutter 1/200 s
ISO 200
Comment the photo
Joanna Halvarsson
Mon 22 Aug 2011 12:48
:'(
Jag har varit med om att en häst fick hovbenslossning och var tvungen att somna in så jag vet hur det känns att förlora någon som stod en nära.
Börjar gråta när jag skriver om henne...
Jag har varit med om att en häst fick hovbenslossning och var tvungen att somna in så jag vet hur det känns att förlora någon som stod en nära.
Börjar gråta när jag skriver om henne...
Joanna Halvarsson
Mon 22 Aug 2011 14:53
mm :( Men de va inte min häst men jag va me och red henne en av dom första gångerna... Hon va bara 3..
Saknar henne jättemycke.
Saknar henne jättemycke.
Anonymous
Wed 3 Aug 2011 00:18
Börjar seriöst grina nu :´(
Vet hur det känns!
Vet hur det känns!
ROSAKOSSAMUU
Tue 16 Aug 2011 10:22
hon skrev aldrig att hon visste hur de kändes?
och jag orkade inte skriva då , för jag var helt förstörd just då? och de var en massa andra saker den dagen som inte angår dig ..
men sluta skriv här förfan
och jag orkade inte skriva då , för jag var helt förstörd just då? och de var en massa andra saker den dagen som inte angår dig ..
men sluta skriv här förfan
Pooony
Tue 16 Aug 2011 11:24
Det är i princip samma sak att skriva att man vet hur det är som att vet hur det känns, jag VET med hur det känns. Men om det inte angår mig, varför skrev du det överhuvudtaget här då?
Om du vill att jag ska sluta skriva så är det ju bara att sluta svara...? ...smarthead....
Om du vill att jag ska sluta skriva så är det ju bara att sluta svara...? ...smarthead....
ROSAKOSSAMUU
Tue 16 Aug 2011 12:24
men ÅÅÅÅÅÅHHH , jag förklara ju varför jag svara som jag svara på den andras , asså hhahhahaha
Pooony
Tue 16 Aug 2011 13:05
Men bara för att du inte är ledsen längre behöver du väll inte vara otrevlig?
Emma
Mon 11 Jul 2011 13:13
vet hur det är! <3 förlorade också världens bästa för några månader sedan :'( <3
Julia
Sun 10 Jul 2011 18:23
Usch!:(<3
R.I.P Carro:'(
Jag blir tårögd av texten!<3:(
Tycker så synd om dig!
R.I.P Carro:'(
Jag blir tårögd av texten!<3:(
Tycker så synd om dig!
MalinLiten
Fri 8 Jul 2011 23:43
usch va hemskt :( min häst försvann tre dagar innan din.. va sjukt.. </3
lozan
Fri 8 Jul 2011 13:45
usch, gud vad hemskt, gråter jag också när jag läser detta då jag vet hur hemskt det är att ta bort sin bästa vän, och ha en häst som aldrig vill bli frisk. Fick göra samma sak i mars detta året, och det är sjukt svårt att gå vidare.
Jättefin text <3
Jättefin text <3
Anonymous
Thu 7 Jul 2011 09:15
Jag förstår, jag tycker synd om dig, + hästen som aldrig blev bra. :(
Jag har mina medryttarhästar hos min mammas jobbarkompis, och hon hade 2 hästar som fick avlivas i vinter..
1 stor nordsvensk som var gammal, den hette Lukas. Vi höll alltid på att gosa med han, borsta. Hon hade en islandshäst till också, den hette Skari. Hon tävlade med han (islands) och vann och så. Men sen fick han fång, bev aldrig bra, hade ont, så dom bestämmde sig för att dom två hästarna skulle få sommna in.
Jag grät hela natten, halva dagen. Jag kunde inte sluta tänka på det.. :(
Men jag förstår hur du känner <3
Jag har mina medryttarhästar hos min mammas jobbarkompis, och hon hade 2 hästar som fick avlivas i vinter..
1 stor nordsvensk som var gammal, den hette Lukas. Vi höll alltid på att gosa med han, borsta. Hon hade en islandshäst till också, den hette Skari. Hon tävlade med han (islands) och vann och så. Men sen fick han fång, bev aldrig bra, hade ont, så dom bestämmde sig för att dom två hästarna skulle få sommna in.
Jag grät hela natten, halva dagen. Jag kunde inte sluta tänka på det.. :(
Men jag förstår hur du känner <3
Sofie Roos
Thu 7 Jul 2011 07:50
Usch, mina ben ryser.. Det känns lite obehagligt... ;o
Jag förstår dig! Jag hade en fjording hemma hos mig mormor. Vi gjorde en stor grav i hagen med en traktor. Där la vi honom, Fjodor hette han. Där kasta vi ner alla sadlar, träns, borstar, ridhjälmar, ridskor. Ja allt ! Så jagvet bärkligen hur du känenr dig! Det är så fruktansvärt jobbigt! Och det tar tid, det gör det. Att bli av med sorgen.
<3
Jag förstår dig! Jag hade en fjording hemma hos mig mormor. Vi gjorde en stor grav i hagen med en traktor. Där la vi honom, Fjodor hette han. Där kasta vi ner alla sadlar, träns, borstar, ridhjälmar, ridskor. Ja allt ! Så jagvet bärkligen hur du känenr dig! Det är så fruktansvärt jobbigt! Och det tar tid, det gör det. Att bli av med sorgen.
<3
Anonymous
Thu 7 Jul 2011 01:58
Ja, det är aldrig lätt att förlora sin bästa vän. Jag har förlorat 6 ponnisar under min ägo.
Det var aldrig lätt, jag minns när min första ponny fick slakta när jag var 14 år, hon hade dålig hjärta och hennes benar var nersliten, hon hann bli 19 år, och jag var den första som haft henne i 2 år och jag var hennes 22 e ägare (Bonita var b ponny), Jag grät i 2år sen började det gå över.
Samt man har speciella minne som ingen annan kan dela med.
Och alla har sin egen historia och bakgrund och personlighet, som ingen annan har. Man glömmer aldrig. :)
Men det är aldrig rolig att få fatta eget beslut att ta bort bästa vän o sen köra till slakteri och lämna där.
Det var aldrig lätt, jag minns när min första ponny fick slakta när jag var 14 år, hon hade dålig hjärta och hennes benar var nersliten, hon hann bli 19 år, och jag var den första som haft henne i 2 år och jag var hennes 22 e ägare (Bonita var b ponny), Jag grät i 2år sen började det gå över.
Samt man har speciella minne som ingen annan kan dela med.
Och alla har sin egen historia och bakgrund och personlighet, som ingen annan har. Man glömmer aldrig. :)
Men det är aldrig rolig att få fatta eget beslut att ta bort bästa vän o sen köra till slakteri och lämna där.
ROSAKOSSAMUU
Thu 7 Jul 2011 02:00
usch, gud , 22 ägare är ju inte lite heller .. gud vore vart hemskt ju !
dock kom jo vetrinänren till oss och gav henne en spruta ..
dock kom jo vetrinänren till oss och gav henne en spruta ..
Anonymous
Thu 7 Jul 2011 08:35
Nää, precis, jag tycker jätte synd om de små ponnisar behöver flytta flera gånger i deras liv pga ryttaren växer. Okay, bättre ju att veterinär e på platsen och låta hästen somna in. Min morsan blev tvungen att köra bort pga jag hade två små syskon, de ska inte behöva få se döda hästen ligga där.
Anonymous
Wed 6 Jul 2011 23:49
sorligt,seriöst jag gråter !
jag hade också en häst jag älskade mer än allt annat. Han var bäst .
, Men han fick somna i han med :(
jag hade också en häst jag älskade mer än allt annat. Han var bäst .
, Men han fick somna i han med :(
Corn3eliiia
Wed 6 Jul 2011 23:33
<3<3 carro va speciell med sin absolut egna personlighet och hon kommer alltid finnas i ditt hjärta sara,och vet att du aldrig kommer glömma henne och inte meningen att du ska göra de heller men du ska veta att jag och dina andra undebara vänner finns då jobbiga minnen tränger på sånna som känns jobbigt att tänka på själv <3
Anonymous
Wed 6 Jul 2011 22:21
Sara, t.o.m jag gråter när jag läser det här.
Älskling, jag finns om du behöver prata med ngn, även om jag själv inte vet hur det känns att förlora sin ponny, men jag förlorade min hund i december 2010 och det var hemsk, jag grät flera ggr och gör det fortfarande när jag tänker på henne. Men jag gör så gått jag kan för dig om du vill prata med någon.. <3
Älskling, jag finns om du behöver prata med ngn, även om jag själv inte vet hur det känns att förlora sin ponny, men jag förlorade min hund i december 2010 och det var hemsk, jag grät flera ggr och gör det fortfarande när jag tänker på henne. Men jag gör så gått jag kan för dig om du vill prata med någon.. <3
66 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/alltomhastar/492725443/
Visa toppen
Show footer