Tuesday 20 March 2012 photo 5/12
|
Min vän Angelica och Julle på foto
Jag tycker det är himla tråkigt att människor underskattar det där med att rida dressyr i naturen. Det är en relativt "ny grej på marknaden" verkar det som eftersom jag såg det tidigast i November förra året komma ut en epidemi med artiklar m.m komma ut i tidningar, anslag osv. med hur sensationellt det är att "Rida dressyr i naturen". Då blev jag mörkrädd. Är det verkligen det så nytt att det först för bara några månader sedan blev "hett" att skriva om?
Jag rider islandshäst, mina mål är också att kunna tävla gångartstävlingar, men jag prioriterar en välriden häst, och dressyr är lika viktigt för mig som vilken annan ryttare som helst. Alltså kan vi väl enas om att mina värderingar är detsamma som alla andras? Men varför ser jag då det som ett nyttigare ridpass, att rida ut, stanna på en äng, åker, var som helst och rider ett dressyrpass och sedan rida klart rundan?
Det aktiverar ju hästens hjärna och kroppsmedvetenhet samt fysik att rida i en mer kuperad terräng, en äng som går i backar, en åker som är lite bucklig. Så varför väljer endå den likasinnade ryttaren att rida i ridhus/ridbana? Är det av lathet? Eller är det rentav en vana att bara hoppa upp och trimma på banan? Har du en häst som inte är trygg att rida ut på själv? Gör den trygg. Det blir inte värre än vad du gör det!
Att bara rida ut och rida upp och ner i diket eller genom att bara gå rätt in i den täta skogen och rida sicksack/slalom mellan träden får du en mjuk, lösgjord och följsam häst. Varför ska det kännas så jobbigt och konstigt att använda naturen som sin ridbana? Varför ska det kännas som att man inte får något vettigt gjort bara för att man rider rakt fram på en grusväg när sanningen är att jag kan komma på MINST 10 olika dressyrövningar att göra där? Tänk om!
Jag tycker det är himla tråkigt att människor underskattar det där med att rida dressyr i naturen. Det är en relativt "ny grej på marknaden" verkar det som eftersom jag såg det tidigast i November förra året komma ut en epidemi med artiklar m.m komma ut i tidningar, anslag osv. med hur sensationellt det är att "Rida dressyr i naturen". Då blev jag mörkrädd. Är det verkligen det så nytt att det först för bara några månader sedan blev "hett" att skriva om?
Jag rider islandshäst, mina mål är också att kunna tävla gångartstävlingar, men jag prioriterar en välriden häst, och dressyr är lika viktigt för mig som vilken annan ryttare som helst. Alltså kan vi väl enas om att mina värderingar är detsamma som alla andras? Men varför ser jag då det som ett nyttigare ridpass, att rida ut, stanna på en äng, åker, var som helst och rider ett dressyrpass och sedan rida klart rundan?
Det aktiverar ju hästens hjärna och kroppsmedvetenhet samt fysik att rida i en mer kuperad terräng, en äng som går i backar, en åker som är lite bucklig. Så varför väljer endå den likasinnade ryttaren att rida i ridhus/ridbana? Är det av lathet? Eller är det rentav en vana att bara hoppa upp och trimma på banan? Har du en häst som inte är trygg att rida ut på själv? Gör den trygg. Det blir inte värre än vad du gör det!
Att bara rida ut och rida upp och ner i diket eller genom att bara gå rätt in i den täta skogen och rida sicksack/slalom mellan träden får du en mjuk, lösgjord och följsam häst. Varför ska det kännas så jobbigt och konstigt att använda naturen som sin ridbana? Varför ska det kännas som att man inte får något vettigt gjort bara för att man rider rakt fram på en grusväg när sanningen är att jag kan komma på MINST 10 olika dressyrövningar att göra där? Tänk om!
Jag rider islandshäst, mina mål är också att kunna tävla gångartstävlingar, men jag prioriterar en välriden häst, och dressyr är lika viktigt för mig som vilken annan ryttare som helst. Alltså kan vi väl enas om att mina värderingar är detsamma som alla andras? Men varför ser jag då det som ett nyttigare ridpass, att rida ut, stanna på en äng, åker, var som helst och rider ett dressyrpass och sedan rida klart rundan?
Det aktiverar ju hästens hjärna och kroppsmedvetenhet samt fysik att rida i en mer kuperad terräng, en äng som går i backar, en åker som är lite bucklig. Så varför väljer endå den likasinnade ryttaren att rida i ridhus/ridbana? Är det av lathet? Eller är det rentav en vana att bara hoppa upp och trimma på banan? Har du en häst som inte är trygg att rida ut på själv? Gör den trygg. Det blir inte värre än vad du gör det!
Att bara rida ut och rida upp och ner i diket eller genom att bara gå rätt in i den täta skogen och rida sicksack/slalom mellan träden får du en mjuk, lösgjord och följsam häst. Varför ska det kännas så jobbigt och konstigt att använda naturen som sin ridbana? Varför ska det kännas som att man inte får något vettigt gjort bara för att man rider rakt fram på en grusväg när sanningen är att jag kan komma på MINST 10 olika dressyrövningar att göra där? Tänk om!
Annons
Camera info
Camera Canon EOS 1100D
Focal length 55 mm
Aperture f/4.0
Shutter 1/800 s
ISO 3200
Comment the photo
Anonymous
Fri 23 Mar 2012 21:18
Jag rider, tränar och utbildar mina hästar i skogen. Betydligt roligare för både mig och hästarna än att gro omkring i ridhuset =)
Anonymous
Wed 21 Mar 2012 22:21
Jag rider nästan bara i skogen och det fungerar utmärkt för oss att träna där, det enda som blir svårt att träna är volter vilket märks när jag väl rider på bana! Men i princip allt annat går utmärkt att träna på en skogsväg ^^
Anonymous
Wed 21 Mar 2012 06:45
jag rider dressyr i skogen :) alltså strävar efter att få han lika dan som på banan ;D
Frida1987
Tue 20 Mar 2012 15:23
Dressyrryttarinnan Ulla Håkansson har alltid tränat sina hästar i princip bara i skogen, så någon nyhet är det minsann inte. ;)
Det gäller ju att utnyttja det man har. Med lite fantasi blir uteritterna mycket mer givande för både häst och ryttare. :)
Det gäller ju att utnyttja det man har. Med lite fantasi blir uteritterna mycket mer givande för både häst och ryttare. :)
Dagiiis
Tue 20 Mar 2012 15:32
Men jag sa inte så, jag skrev varför det det är så nytt "att skriva om" för jag såg anslagen om Ulla typ, överallt där runt November-December vevan, innan dess har jag inte sett röken av föreläsningar, artiklar om just detta.
Därför undrar jag varför det är så jäkla nergrävt bland så många. Varför blev det inte aktuellt att gå ut med det förrän så sent som bara för några månader sedan.
Därför undrar jag varför det är så jäkla nergrävt bland så många. Varför blev det inte aktuellt att gå ut med det förrän så sent som bara för några månader sedan.
Frida1987
Tue 20 Mar 2012 15:44
För några år sedan skrev Häst&Ryttare om Ulla och hennes träningsmetoder, så det går väl i vågor det där. Plötsligt blir det aktuellt att skriva om det igen, sedan lägger det sig och något år senare blir det aktuellt ytterligare en gång.
RAINB0WNEZZ
Tue 20 Mar 2012 15:12
Har aldrig haft ett ridhus i närheten så jag har alltid använt mig av naturen och det gör hästen även smidig beroende på vart man rider t.ex skogen. :)
Carreraa
Tue 20 Mar 2012 14:37
Jag har haft min häst i 6 år och det var först för 3 veckor sedan som jag flyttade till ett stall med ridbana. Naturen har alltid varit min "paddock" och det kommer den fortsätta att vara :)
AlexanaForever
Tue 20 Mar 2012 14:32
Haha jag kommer inte ha ngt val när jag flyttar ^^ känns lättare att rama in hästen i paddock ^^ men det kan nog vara nyttigt att vara tvingad till att rida dressyr på våra grusvägar :)
12 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/alltomhastar/503278122/