Saturday 12 May 2012 photo 6/12
|
Har ni nån gång känt att du och hästen är ett?
Att allt bara funkar, ni tänker lika.
Så kände jag idag, min tjuriga och "farliga" ponny, har blivit en social och mysig ponny
När jag hämtade honom i hagen kom han travandes till mej, och sprang efter mej och vi busade, men varandra.
Allt gick så himla bra, och det kändes såå sjukt bra alltihopa!
Har ni nån gång fått denna känsla?
Att allt bara helt plötsligt släpper, och funkar?
Att allt bara helt plötsligt släpper, och funkar?
Annons
Camera info
Camera Canon EOS 1000D
Focal length 55 mm
Aperture f/5.6
Shutter 1/500 s
ISO 400
Comment the photo
Mischan
Thu 17 May 2012 16:10
ja, hästen jag rider nu sen 2 år tillbaka har haft ett hesmkt rykte, sparkas bitts, får knappt hämta henen i boxen innan honskcikar ut dig, stressar, springer på dig. Men plötsligt när vi byte stall, blev hon helt lugn, sälskaplig, mindre tjurig, hon blev en helt annan häst!
AlexusAthena
Tue 15 May 2012 17:30
Jag och Hero hade det.
Han är en maxad D-ponny som jag började rida när jag var 10. Han var känd för att slänga av ryttare, bocka och vara allmänt för jobbig för lilla mig. Men jag envisades, och fick tillslut rida honom. Det första halvåret åkte jag i backen tre av fyra gånger jag red, men jag var (är) väldigt envis och sa att han kommer inte undan mig.
Efter två år gick han snällt under mig, men vi var inte direkt "the perfect match. Men efter närmare tre år red jag honom i grimma/halsring i full galopp överallt där jag kunde. Han var min bästa vän och vi satt ihop som om det skulle vara vi för evigt
Han är en maxad D-ponny som jag började rida när jag var 10. Han var känd för att slänga av ryttare, bocka och vara allmänt för jobbig för lilla mig. Men jag envisades, och fick tillslut rida honom. Det första halvåret åkte jag i backen tre av fyra gånger jag red, men jag var (är) väldigt envis och sa att han kommer inte undan mig.
Efter två år gick han snällt under mig, men vi var inte direkt "the perfect match. Men efter närmare tre år red jag honom i grimma/halsring i full galopp överallt där jag kunde. Han var min bästa vän och vi satt ihop som om det skulle vara vi för evigt
Julii
Mon 14 May 2012 20:56
Ja, jag rider en häst, en varmblodig travare. Han är sjuukt pigg och hetsig och inte direkt känslig för hjälperna. Frammåt kan man jobba med nästan enbart energier och kroppsspråk men inte när man ska ha honom från t.ex trav till skritt. Det går inte, man måste "dra" i honom.
Men så en dag så provade jag ändå (gör det ibland för skojs skull). Jag blundade och bara tänkte "stopp" och han bryter av till skritt och går sen ner till halt! Jag blev otroligt förvånad!! Jag bestämde mig för att testa gränserna lite och viss kunde jag få honom att backa också! Och han lyssnar verkligen inte på sätet eller tankar annars! Jag blev sjuukt glad!
Också en annan gång när jag red en häst på ridskolan som typ alltid sticker ifrån en i galoppen och är stel och så. Efter kanske 20 minuter en lektion så bara klickade det, hon gick skitfint, mjukt och fint och jag kunde ge i princip alla hjälper med enbart sätet.
Sån sjukt härlig känsla när allt bara stämmer! :D
Men så en dag så provade jag ändå (gör det ibland för skojs skull). Jag blundade och bara tänkte "stopp" och han bryter av till skritt och går sen ner till halt! Jag blev otroligt förvånad!! Jag bestämde mig för att testa gränserna lite och viss kunde jag få honom att backa också! Och han lyssnar verkligen inte på sätet eller tankar annars! Jag blev sjuukt glad!
Också en annan gång när jag red en häst på ridskolan som typ alltid sticker ifrån en i galoppen och är stel och så. Efter kanske 20 minuter en lektion så bara klickade det, hon gick skitfint, mjukt och fint och jag kunde ge i princip alla hjälper med enbart sätet.
Sån sjukt härlig känsla när allt bara stämmer! :D
Sandra
Sun 13 May 2012 20:52
Joo, började rida för nåt år sen nu på en häst, hon är från Sverige, där har hon blivit arg på män, varför vet vi inte och så när de var i terrängen med henne en gång när hon bodde i Sverige så kom en bil och gjorde fyrhjulssladd framför henne så det flög grus på henne och hon hoppade i diket, efter dessa två saker så är hon nu arg främst på män, lägger bak öronen, viftar med huvudet och hotar att bita, men också för okända är hon lika och så är hon rädd för bilar. När jag började rida henne försökte hon bita mig och bara viftade med huvudet medans hon hade bak öronen allt vad hon kunde typ, men nu för tiden när hon känner mig bara gosas hon med mig om det inte är okända runt oss, då blir hon grinig igen. Det är så kul att se att hon litar på mig och fast jag inte varit och träffat henne i mellan åt på nästan en månad så känner hon igen mig direkt hon ser mig :) I trafiken är hon sådär, hon har alltid vänt baken mot bilarna när de kommer nära, vilket är lite faligt :/ men det beror på vem som rider henne nu för tiden, om man är rädd själv blir hon ju ännu räddare, men det känns som hon litar på bilarna mer också nu :)
Anonymous
Sun 13 May 2012 09:35
Oja. Specielt detta år har jag och min pålle fått en otrolig relation, han har blivit lugnare och mer självsäker kommer alltid gående till mig från hagen ställer sig vid grinden och väntar när han ser att jag kommit.
Vi njuter av att umgås med varandra, och det är så det ska vara :) Många tänker på att man ska rida för att man gillar det, men enligt mig ska den glädjen komma både från häst och ryttare, först då kan man bli ett, och det är värt all tid i världen att ta sig dit :).
Vi njuter av att umgås med varandra, och det är så det ska vara :) Många tänker på att man ska rida för att man gillar det, men enligt mig ska den glädjen komma både från häst och ryttare, först då kan man bli ett, och det är värt all tid i världen att ta sig dit :).
Anonymous
Sat 12 May 2012 23:59
Yep, senaste gången jag red min fasters häst :) Egentligen nästan alla gånger jag ridit/umgåtts med honom! Om vi säger så så är han den enda häst jag litar på till 1000% :) Tvekar inte en sekund över att hoppa upp på hans rygg i hagen tex.
Anonymous
Sat 12 May 2012 21:54
Alltid när jag och min " medryttarhäst" funkar ihop! När jag kan ria barbacka utan att hålla i mig. Hon är i stort sätt 50 cm högre än mig. S härlig känsla! Hon brukar annars vara så jobbig!
Anonymous
Sat 12 May 2012 19:40
Haha ja! Mina ponnyer är allt för härliga dom kommer alltid galopperandes till mig och gnäggar när dom ser mig! Rider alla barbacka ibland och dom blir så mycket mer lyhörda då. Behöver aldrig träns när jag rider barbacka utan ett dressyrspö är det ända. :)
Anonymous
Sat 12 May 2012 22:49
Ja verkligen! Man får en sån speciell känsla i hela kroppen! :)
Epiclove
Sat 12 May 2012 22:02
och när jag fick en häst som va typ 10cm högre än mig, som ridläraren sa var svår riden, att samarbeta :'3
Asfaloth
Sat 12 May 2012 19:13
Kände det med en ponny som jag brukade rida back in the day. Det kändes som att vi var gjorda för varandra!
Beckhha
Sat 12 May 2012 18:50
jag och min unghäst är "ett" hon galopperar alltid till mig när jag ropar springer efter mig när jag är i hagen och skiter i dom andra hästarna så fort jag kommer :,)
Ja, det är helt magiskt! Haft i ridningen, men främst i markarbete(lösträning). När han lägger sig ner, på kommando, och är helt avslappnad va jag än gör.. Det är det bästa någonsin!
Anonymous
Sat 12 May 2012 18:47
ja =D den är otrolig!!!
Anonymous
Sat 12 May 2012 18:47
när jag red i halsring på min unghäst för första gången. Då kände man att man verkligen blev ett med hästen.
Eller varje gång jag har tränat henne från marken och det gått bra, när hon verkligen lyssnar på mig och när jag lyssnar på henne.
Riktigt härlig känsla är det!
Eller varje gång jag har tränat henne från marken och det gått bra, när hon verkligen lyssnar på mig och när jag lyssnar på henne.
Riktigt härlig känsla är det!
HannahBlomqvist
Sat 12 May 2012 18:45
Har den hela tiden! Alla pusselbitar ligger på plats! Ibland typ när hon är brunstig så blir hon lite onärvarande bara, haha :)
46 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/alltomhastar/505238747/