May
Show more 16 June 2009
Christina och jag gav oss av till Tyresta Nationalpark och Naturreservat för att vandra. Urskogen mötte oss med öppna – och i detta fall även krokiga – armar.
Vi såg ut som ena riktiga vandrare. Vilket vi ju också var.
Christi är i alla fall en vandrare, som synes. Det var kul, vi hade likadana ryggsäckar utom att hennes var ballt brandröd medan min var askgrå.
Lunchpaus pÃ¥ en oväntad stenhäll mitt i den regnblöta skogen. Snygg renlav, tror jag att det är. Vi hade absurd tur att lyckas pricka in de enda tvÃ¥ fina dagarna i hela början av juni. Eller sÃ
Som alla Tyrestabevandrade (no pun intended, hehehe) vet så brann typ halva skogen ner 1999, och den är långt ifrån återhämtad. Det mesta av den lilla myllan som fanns här uppe på hällarna (d
En rotvälta med ett hjärta i.
Vila ovanför Stensjön.
Ryggsäckar är jättebra som kuddar.
Jepp.
Här har vi 1,7 av 10,3 kilometer kvar till Åvaviken där vi planerade att campa för natten.
Trevlig pump med gott vatten.
Vi satte upp det fina silvertältet, stuvade in vårt pick och pack i det och tog en lättare vandring utan ryggor!
Dagens vattensjukaste spång...
... och en hoper glada kvigor stötte vi på på vägen ut på Styvnäset tre kilometer från vår tältplats.
När vi kom hem igen lagade vi rispasta med ketchup och kolbázs...
... vid denna mysiga havsviksvy.
Sen kröp vi ner i våra sovsäckar och lyssnade på musik och pratade med endast myggnätet stängt. Vi misstänkte att den där husvagnen, och även ett tält som stod där vid, var obebodda
Christina tyckte att jag såg ut som en tomtenisse i min sovutstyrsel, och ja – jag kan väl inte annat än yrka medhåll.
Det enda tomtiga med henne var den tofsiga mössan. Och möjligen minen.
Vad i hela friden föreställer tältets logga? Kreativast förslag vinner!
Direct link:
http://dayviews.com/almandin/2009/6/16/
Visa toppen
Show footer