July
August 2009
Agnes har plockat smultron. Amanda och jag visar vår tacksamhet genom att stoppa upp dem i näsan. Sen äter vi upp dem också förstås.
Otto och Arvid och jag gick mot Årsta gård. I slutet av den steniga backen från Sköntorps odlingslotter mot trappan kom det en joggare, och jag fokuserade mig på att hala in hundarna så de inte
Mina föräldrar är i Paris och kollar på gatukonstutställningar utan mig! :'(
Och får giraffdedicerade böcker av en av konstnärerna. Inte helt okej! Tur att jag ska dit på måndag och ta del av det hela.
Nu har jag i princip kommit ut för dagis-Åsa genom att berätta att jag jobbat på Priden. Och Ica-Katilla har färgat håret. Det är nu rödsvart. Rätt fint. Lalalalaaa... jag sa det till
Amanda posar med Arvid.
Jag posar utan Arvid.
Amanda är söt och Arvid tittar bort.
Jag är söt och Arvid tittar bort.
Amanda, jag och Arvid ser lite kul ut. Eller i alla fall jag, de andra är söta även här.
Arvid kan också det här med att se miffad ut. Och jag kan det här med AWPG.
Varför använder mina föräldrar sin trasiga torktumlare som linneskåp?
Jag håller på och läser en blogg nu, och jag har märkt hur fantastiskt tillfredsställande det verkar vara att berätta för sin omvärld om allt meningslöst man gör under dagen. Självklart ber
Amanda försöker laga välling: "Vänta... min hjärna har slutat fungera..."
Paris, here we come! Som det kontrollfreak jag är har jag gjort ett schema för resan. Jäklar vad tid det tar att flyga! Tempus fugit som de säger.
Strapontin! Det betyder fällstol, och fram tills i dag hade jag bara hört det i en sång om en döende biograf. Den har jag inte läst texten till och därför inte slagit upp orden, så jag
Amanda på flyget. Vi flummade ur lite och spelade CandyCrisis och lyssnade på musik på Amandas dator och sjöng med. Hoppas vi inte störde våra medpassagerare för mycket, vi var faktiskt rätt d
Vilket är mer än man kan säga om hur vi var på RER-tåget mellan flygplatsen och stan. Amanda satte sin biljett på näsan, och vi skrattade åt allt och pratade så jag var rätt glad att de fles
Här är en dikt som sat på RER-tåget som berättar om den övergivna gratistidningens hemska öde och avrundar med att papperskorgen hade varit ett bättre slut. Tyvärr var RER-tåget sista
Slutligen var vi i alla fall hemma på vår kära Rue de Ménilmontant och kunde pusta ut. Mor och pappa lagade en mycket snabb trerättersmiddag underbara som de är. Efter middagen borde vi v
Överallt i vårt område finns det vacker gatukonst, och den mest avancerade är gjord av Nemo...
... Mosko et associés...
... och Mesnager. Surikaten är dock även den av Mosko och polare. I dag var vi på marknaden för att fylla på det sinade förrådet av grönsaker, frukt, bröd och ägg. Sen gick Amanda och
Bil i boll.
Pappa, Amanda och jag tog en promenad till Paris största torg, Place de la Nation. Det växte söta blommor i en mur.
Visa toppen
Show footer