Tuesday 15 June 2010 photo 1/1
|
Det finns inte ord.
Igår vid 8-tiden var min pappa och en kompis till honom ute och paddlade kanot.
Den välte, och de båda två hamnade i vattnet när de var ungefär 800 meter ifrån land.
Hans vän lyckades ungefär en timma efter att kanoten vält ta sig i land och larma polisen.
Pappa var försvunnen, och han har ännu inte hittats.
Polisen sökte hela kvällen med båtar, hundar och helikopter,
och vid 3-tiden inatt knackade polisen på hemma hos oss.
Mamma fick beskedet, och eftersom jag och Maja var uppe på stugan åkte hon efter ett par timmar upp till oss.
Vid 7-tiden väcktes jag och Maja och fick reda på vad som hänt.
Vi är nu hemma, och väntar på ytterligare besked.
Än så länge vet vi ingenting. Polisen säger att det värsta troligtvis hänt,
och att vi antagligen inte kommer att få se våran pappa levande igen.
Än har man inte förstått, man vill inte förstå.
Man vill inte sluta hoppas.
Man känner sig bara helt tom.
___________________________
Idag har det gått ett helt år sedan allt det här hände.
Oron, saknaden, sorgen som jag kände då,
det känns som igår,
men också som en evighet sedan.
Ibland känns det som om saknaden bara blir större för varje dag som går.
Ett helt år.
Ett år som både har varit ett av de svåraste i mitt liv,
av många olika anledningar,
men också ett av de bästa.
Men jag kan inte förstå att det var ett helt år sedan
du fanns här bland oss.
Att jag inte har pratat med dig, skrattat med dig, träffat dig på ett helt år.
Saknaden kommer aldrig bli mindre,
och jag önskar verkligen att du fortfarande var här med oss.
Jag hade behövt dig många gånger under det här året,
och kommer troligtvis hamna i sådanna situationer flera gånger igen.
Men jag vet att du finns där uppe någonstans,
och jag hoppas du vet hur mycket jag saknar dig.
Det går inte en dag utan att jag önskar att jag kunde vrida tillbaka tiden, och ändra den där dagen för ett år sedan.
Livet är så orättvist ibland.
Men jag lovar dig pappa, jag ska göra allt jag kan för att vara lycklig, eftersom det är vad du hade velat.
Det är jag väldigt säker på.
Jag kommer alltid att älska dig pappa.
Världens bästa pappa.
Igår vid 8-tiden var min pappa och en kompis till honom ute och paddlade kanot.
Den välte, och de båda två hamnade i vattnet när de var ungefär 800 meter ifrån land.
Hans vän lyckades ungefär en timma efter att kanoten vält ta sig i land och larma polisen.
Pappa var försvunnen, och han har ännu inte hittats.
Polisen sökte hela kvällen med båtar, hundar och helikopter,
och vid 3-tiden inatt knackade polisen på hemma hos oss.
Mamma fick beskedet, och eftersom jag och Maja var uppe på stugan åkte hon efter ett par timmar upp till oss.
Vid 7-tiden väcktes jag och Maja och fick reda på vad som hänt.
Vi är nu hemma, och väntar på ytterligare besked.
Än så länge vet vi ingenting. Polisen säger att det värsta troligtvis hänt,
och att vi antagligen inte kommer att få se våran pappa levande igen.
Än har man inte förstått, man vill inte förstå.
Man vill inte sluta hoppas.
Man känner sig bara helt tom.
___________________________
Idag har det gått ett helt år sedan allt det här hände.
Oron, saknaden, sorgen som jag kände då,
det känns som igår,
men också som en evighet sedan.
Ibland känns det som om saknaden bara blir större för varje dag som går.
Ett helt år.
Ett år som både har varit ett av de svåraste i mitt liv,
av många olika anledningar,
men också ett av de bästa.
Men jag kan inte förstå att det var ett helt år sedan
du fanns här bland oss.
Att jag inte har pratat med dig, skrattat med dig, träffat dig på ett helt år.
Saknaden kommer aldrig bli mindre,
och jag önskar verkligen att du fortfarande var här med oss.
Jag hade behövt dig många gånger under det här året,
och kommer troligtvis hamna i sådanna situationer flera gånger igen.
Men jag vet att du finns där uppe någonstans,
och jag hoppas du vet hur mycket jag saknar dig.
Det går inte en dag utan att jag önskar att jag kunde vrida tillbaka tiden, och ändra den där dagen för ett år sedan.
Livet är så orättvist ibland.
Men jag lovar dig pappa, jag ska göra allt jag kan för att vara lycklig, eftersom det är vad du hade velat.
Det är jag väldigt säker på.
Jag kommer alltid att älska dig pappa.
Världens bästa pappa.
Comment the photo
<3
han var en underbar person :/
alma, jag finns för dig och kommer alltid göra, det hoppas jag att du vet (L) <3
60 comments on this photo Show all comments »
Directlink:
http://dayviews.com/almatandrup/461918415/