January
Sunday 7 June 2009 photo 1/1
|
HEJ. nu är jag här igen och skriver av mig, 21:55 en söndagskväll. :) kul för er
I skolan där jag jobbar finns många problem man måste hantera. Man känner sig ofta helt okvalificerad, och man får verkligen kämpa för att se det goda i varje situation, i varje barn. Och försöka förstå varför de gör som de gör, hur de mår, hur de tänker... Och när man lyckas med det: då infinner sig verklig kärlek till jobbet och barnen. Och man vill fortsätta den där jobbiga kampen... med glädje! När man inte lyckas: mindre kul.
faktum är att jag älskar kampen. jag älskar det jobbiga. jag gillar "mindre kul" ibland.
Häromkvällen när jag slog på TV:n hamnade jag av ren slump i en dokumentär om de asylsökande minderåriga i Sverige. Det sluta med att jag satt och grät framför TV:n och kunde inte somna på ett långt tag efter det. I Fredags parkerade jag min bil i Rosenlund, Göteborgs röda kvarter. När jag mitt i natten hämtade den var gatan fylld av tjejer i min egen ålder, som stod och väntade på Någon villig att betala dem i utbyte mot sex. Vem som helst egentligen. Tanken på hur de tjejerna som lever så måste må, och hur de männen som gör så måste må, här: i min hemstad, samt Tanken på hur Orättvist och Hemskt det är skar in i mig. Jag grät halva vägen hem. Och när jag vakna imorse grät jag igen när jag berättade det för mamma. Jag har blivit en lipsill, kära vänner.
Men faktum är att det är bra tårar, som tvingar fram helhjärtad bön ur mig och en stark längtan till att göra Något. Och jag undrar innerst inne om det inte är ett bönesvar, when God breaks my heart in the good way. Om jag känner så när jag ser vilt främmande människor, hur känner då Gud som ser sina egna skapelser som han älskar som en Far älskar sina barn?
Farliga böner har länge vart på mitt hjärta. Bland annat sången Hosana:
I see a generation
Rising up to take the place
With selfless faith, with selfless faith
I see a new revival
Staring as we pray and seek
We're on our knees, we're on our knees
Heal my heart and make it clean
Open up my eyes to the things unseen
Show me how to love like you have loved me
Break my heart for what breaks yours
Everything I am for your kingdom's cause
As I walk from earth into eternity
Jag har flera gånger bett om bekvämlighet, om lycka, om enkelhet och om en tid att bara njuta, "bara ha kul": har fått precis det, sett tillbaka och insett att de tiderna varit de mest betydelselösa egentligen. de mest stillastående. Jag ska försöka att aldrig be om det igen... Visst är det kul när det är kul, men Gud är större än bara bekvämlighet. Och med honom är livet kul på en helt annan nivå.
Jag vill vara där han är. Jag vill vara där; i smutsen, i dammet, där Jesus gick.
Jag vill vara där, mitt bland vågorna i stormen, där Jesus stod.
Break my heart in the good way.
I skolan där jag jobbar finns många problem man måste hantera. Man känner sig ofta helt okvalificerad, och man får verkligen kämpa för att se det goda i varje situation, i varje barn. Och försöka förstå varför de gör som de gör, hur de mår, hur de tänker... Och när man lyckas med det: då infinner sig verklig kärlek till jobbet och barnen. Och man vill fortsätta den där jobbiga kampen... med glädje! När man inte lyckas: mindre kul.
faktum är att jag älskar kampen. jag älskar det jobbiga. jag gillar "mindre kul" ibland.
Men faktum är att det är bra tårar, som tvingar fram helhjärtad bön ur mig och en stark längtan till att göra Något. Och jag undrar innerst inne om det inte är ett bönesvar, when God breaks my heart in the good way. Om jag känner så när jag ser vilt främmande människor, hur känner då Gud som ser sina egna skapelser som han älskar som en Far älskar sina barn?
Farliga böner har länge vart på mitt hjärta. Bland annat sången Hosana:
I see a generation
Rising up to take the place
With selfless faith, with selfless faith
I see a new revival
Staring as we pray and seek
We're on our knees, we're on our knees
Heal my heart and make it clean
Open up my eyes to the things unseen
Show me how to love like you have loved me
Break my heart for what breaks yours
Everything I am for your kingdom's cause
As I walk from earth into eternity
Jag har flera gånger bett om bekvämlighet, om lycka, om enkelhet och om en tid att bara njuta, "bara ha kul": har fått precis det, sett tillbaka och insett att de tiderna varit de mest betydelselösa egentligen. de mest stillastående. Jag ska försöka att aldrig be om det igen... Visst är det kul när det är kul, men Gud är större än bara bekvämlighet. Och med honom är livet kul på en helt annan nivå.
Jag vill vara där han är. Jag vill vara där; i smutsen, i dammet, där Jesus gick.
Jag vill vara där, mitt bland vågorna i stormen, där Jesus stod.
Break my heart in the good way.
Comment the photo
1 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/amandakristin/376880258/
Visa toppen
Show footer