January
Tuesday 18 March 2008 photo 1/1
|
Hon tappar vänner
likt regndroppar faller
men fortsätter kämpa i ensamhet
När styrkan brister
och modet sviktar
finns inte längre något ljus i mörkret
Det är då hon måste kämpa
flickan i sin ensamhet
måste stå på egna ben och bära eget ljus
Öppna ögonen och se sig omkring
visst börjar mörkret avta
ta några steg och känna mark under fötterna
Det är nu hon måste samla
allt sitt mod
för att sedan gå igenom det som skrämmer henne mest
Famla i mörker med endast ett svagt minne
ett minne av skratt och ljusa dar
ett minne som flickan än håller kvar
Det betyder så mycket
hon vill komma dit igen
så hon kämpar mot sin rädsla
Flickan vinner tillslut
och kommer till ljuset
hennes ljus är en skyddande ängel
Ängeln kramar henne och kallar henne sin vän
och flickan känner någonting bekant
något hon aldrig kännt med vännerna som svek
Hon kände en värme en glädje en sång
och brast ut i ett jubel av glädje
flickan kände sig omtyckt, på ett välbekant sätt
Flickan fick en riktig vän
en bästa vän tillslut
en vän som aldrig svek, en vän som skulle stå ut
Med flickans små skavanker
som alla människor har
de som gjorde flickan till den hon var
Vad som hade känts bekant
fick flickan aldrig veta
kanske var det en känsla av att det var rätt? att såhär ska det va ...
likt regndroppar faller
men fortsätter kämpa i ensamhet
När styrkan brister
och modet sviktar
finns inte längre något ljus i mörkret
Det är då hon måste kämpa
flickan i sin ensamhet
måste stå på egna ben och bära eget ljus
Öppna ögonen och se sig omkring
visst börjar mörkret avta
ta några steg och känna mark under fötterna
Det är nu hon måste samla
allt sitt mod
för att sedan gå igenom det som skrämmer henne mest
Famla i mörker med endast ett svagt minne
ett minne av skratt och ljusa dar
ett minne som flickan än håller kvar
Det betyder så mycket
hon vill komma dit igen
så hon kämpar mot sin rädsla
Flickan vinner tillslut
och kommer till ljuset
hennes ljus är en skyddande ängel
Ängeln kramar henne och kallar henne sin vän
och flickan känner någonting bekant
något hon aldrig kännt med vännerna som svek
Hon kände en värme en glädje en sång
och brast ut i ett jubel av glädje
flickan kände sig omtyckt, på ett välbekant sätt
Flickan fick en riktig vän
en bästa vän tillslut
en vän som aldrig svek, en vän som skulle stå ut
Med flickans små skavanker
som alla människor har
de som gjorde flickan till den hon var
Vad som hade känts bekant
fick flickan aldrig veta
kanske var det en känsla av att det var rätt? att såhär ska det va ...
Visa toppen
Show footer