Wednesday 18 November 2009 photo 2/2
|
Wednesday 18 November 2009 photo 2/2
|
Med risk för att låta sentimental och löjlig:
Min älskade lilla Urban.
Tänkte på dig igår kväll när jag väntade på att sömnen skulle komma.
Tänkte på hur lätt det var då. Hur enkel tillvaron vad. Fasta rutiner. Saknar det något oerhört..
Upp på morgon en för att åka och släppa ut dig och de andra hästarna.
Hem och duscha eller till skolan direkt.
Hem från skolan och äta.
Till stallet. Mocka, rida, göra maten.
Hem. Sova
Och samma visa igen..
Usch. Jag vill så gärna tillbaka i stallmiljön igen. Saknar de lugna ljudet av hästar som står och sover eller äter hö lite förstrött. Att ge sig ut på hästryggen en kall vinterkväll när fullmånen är det enda ljuset som sipprar ner genom skogen och det enda som lyser upp snön på åkermarken. Full galopp genom den mjuka snön och känna luften vina runt öronen och kinderna. Frysa något djävulskt men ändå samtidigt vara väldigt väldigt lycklig.
Det närmaste jag någonsin kommit till att känna något som skulle likna en religös upplevelse för en kristen.
Älskade älskade Urban.