Tuesday 29 September 2009 photo 3/4
|
DEL 5 1/2
Jonathan rykte till , hans blick fäste sig ut mot vardagsrummet och jag hörde hur någon bankade på dörren.
- Öppna dörren Jonathan,! Öppna den nu! -Och Emelie jag vet att du är där inne!! saknar du mej inte?
Det var Kim, jag blev alldeles likblek i ansiktet, att andas gorde ont. I samma stund var det alldeles omöjligt att kunna röra sig.
- Helveteee,
Jonathan sprang ut i tv rummet och började kasta runt saker omkring sig, som om han sökte någonting.
Hans beteende skrämde mig , vad hade jag gjort? , allt var mitt fel.
Min förvirran förvandlades till tårar, och jag kunde fortfarande inte röra mig från där jag satt.Istället började stora varma tårar rinna ner för mina kinder, Jag var rädd , så rädd som jag aldrig varit förut.
Jonathan råkade se mig för någon sekund och stannade till, han kom tillbaka till mig med ett ansiktsutryck som bara sa mig , håll dig lugn.
- Shhh , shh , han når dig inte här. Jag skyddar dig okej?
Jonathan kysste mig på pannan och jag blundade så hårt jag bara kunde, jag ville inte sitta där inte nu. Hur kunde dethär hända , påriktigt.
Jonathan gick för att öppna dörren.
Och där stod han,Kim, full som ett svin.
- Nämen hejjssan så du sitter på min flickvän du? det var väl därför hon lämna mig? var det kanske så emelie?
Kim skrek onödigt högt, han visste att jag hörde honom och jag kunde höra att han egetligen grät.
Jonathan tog ett steg närmare,
-Kim lugna ner dig , du är full, vi borde kanske ta de här en annan....
Lägre hann Jonathan inte på meningen.
Kim slog allt vad han orkade Jonathan i ansiktet och knuffade honom in i väggen.
Jonathan flög på tillbaka, och jag satt där ,helt och hållet frusen , och hjälplös.
Jonathan rykte till , hans blick fäste sig ut mot vardagsrummet och jag hörde hur någon bankade på dörren.
- Öppna dörren Jonathan,! Öppna den nu! -Och Emelie jag vet att du är där inne!! saknar du mej inte?
Det var Kim, jag blev alldeles likblek i ansiktet, att andas gorde ont. I samma stund var det alldeles omöjligt att kunna röra sig.
- Helveteee,
Jonathan sprang ut i tv rummet och började kasta runt saker omkring sig, som om han sökte någonting.
Hans beteende skrämde mig , vad hade jag gjort? , allt var mitt fel.
Min förvirran förvandlades till tårar, och jag kunde fortfarande inte röra mig från där jag satt.Istället började stora varma tårar rinna ner för mina kinder, Jag var rädd , så rädd som jag aldrig varit förut.
Jonathan råkade se mig för någon sekund och stannade till, han kom tillbaka till mig med ett ansiktsutryck som bara sa mig , håll dig lugn.
- Shhh , shh , han når dig inte här. Jag skyddar dig okej?
Jonathan kysste mig på pannan och jag blundade så hårt jag bara kunde, jag ville inte sitta där inte nu. Hur kunde dethär hända , påriktigt.
Jonathan gick för att öppna dörren.
Och där stod han,Kim, full som ett svin.
- Nämen hejjssan så du sitter på min flickvän du? det var väl därför hon lämna mig? var det kanske så emelie?
Kim skrek onödigt högt, han visste att jag hörde honom och jag kunde höra att han egetligen grät.
Jonathan tog ett steg närmare,
-Kim lugna ner dig , du är full, vi borde kanske ta de här en annan....
Lägre hann Jonathan inte på meningen.
Kim slog allt vad han orkade Jonathan i ansiktet och knuffade honom in i väggen.
Jonathan flög på tillbaka, och jag satt där ,helt och hållet frusen , och hjälplös.
Comment the photo
12 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/ancientsecrets/413353159/