Idag gick jag med i Pumlans vänner, en sida som stödjer ordet Pumla!
http://www.pumlan.org/

Från hemsidan:

Det var en kall eftermiddag i mitten av december 1988 då hela min värld, som jag då förstod den, totalt rasade samman. Detta är mitt sätt att försöka bygga upp den igen...

Född och uppvuxen i Luleå där jag spenderade mina första 21 år innan jag flyttade ned till Stockholm för att börja jobba inom en statlig myndighet. Knappt två år senare träffade jag en tjej som jag så småningom flyttade ihop med.

Jag och min dåvarande sambo, som är född och uppvuxen här i Stockholm, skulle fira vår första, romantiska, jul tillsammans. Granen släpades hem och ställdes i all sin prakt på balkongen i det kalla decembervädret.

Denna ödesdigra eftermiddag åkte vi tillsammans in till stan för att köpa julgranspynt att hänga i granen. Väl inne på Åhléns city begav vi oss, med glada miner, till julpyntsavdelningen.

- Okey, sa jag, om du går och letar efter glitter och ljus så går jag och letar efter pumlorna.

Hon stirrade frågande på mig, - Letar efter vad då för något ????

Min första tanke var att hon inte riktigt hörde vad jag sa, kanske beroende på min Norrländska dialekt, så jag upprepade … - Jag går och letar efter p u m l o r n a, så tydligt som jag bara kunde.

Hon fortsatte titta på mig med en frågande blick, - Eeeh…vad sa du att du skulle gå och leta efter ???

Vid det här laget började jag starkt misstänka att hon, antingen, var dum i huvudet eller bara skämtade med mig, - Jamen, sa jag lätt irriterat, pumlor – som man har i granen….

Det tog mig minst en minut att försöka förklara vad jag syftade på – Jamen,
du vet…pumlor…av glas…runda…i olika färger… Vid det här laget började jag faktiskt tvivla på mitt eget förstånd… kunde det verkligen finnas ett annat ord för pumlor?

- Jaha, du menar julgranskulor, sade hon lättat och log mot mig.

- JULGRANSKULOR, skrek jag förtvivlat, det kan det ju för fan inte heta…och dessutom kan man ju inte säga det heller…då låter det ju som om man vore någon slags fjolla!!!

Vid det här laget var det hennes tur att börja misstänka att jag var galen, - Ja… julgranskulor …det heter det ju…pumlor måste vara något norrländsk, dialektalt, ord…sa hon lätt nervöst

Övertygad om att ordet "Pumla" tillhörde rikssvenskan lika mycket som "Hasselbacks-potatis" gör, åkte vi någon timme senare hem med papperspåsar fyllda med diverse julgranspynt.

- Puka…Pulka…Puma…Pumpa…Punkt… Det måste vara något fel på denna utgåva av Svenska akademins ordlista, tänkte jag högt samtidigt som jag febrilt bläddrade igenom ordboken som jag hade kastat mig över så fort vi kommit över tröskeln till våran lägenhet.

Till sist var jag tvungen att, motvilligt, erkänna för mig själv och min, vid det laget mycket nöjda, sambo att hon faktiskt hade rätt: ordet "Pumla" existerade inte i riksspråket och var tydligen något som jag har fått med mig ifrån "Lule-målet".

Detta ord som varit en naturlig del av mitt enkla liv existerade inte längre...

Och visst…om man tänker efter…det något rasistiska, men dock, skämtet om vad en svart man och en julgran har gemensamt…skulle, för att ta ett exempel, knappast fungerat på min Norrbottniska dialekt...

Gå med och stödj ordet PUMLA!!!

PUMLA världens bästa ord!