Barnens strävan efter vårt språk Alla har ett språk, hundar, hästar, människor vuxna men även små barn. Små barn tar in mycket, och som ett ex på detta är ju barn med tvåspråkiga föräldrar. Barnen får då ända från att de föds och under deras uppväxt lära sig båda språken och de fixar alla utan problem. Ju äldre man blir desto svårare blir det att lära in. Små barn tränar och försöker lära sig vårt språk men innan de lyckas så pratar de ju med sitt eget språk, barnspråk. Man skulle kunna säga att barnspråk innehåller fyra stadier innan det blir ett fungerande språk. Först kommer joller, de första orden, meningar, egna ord sen till sist är det ett fungerande språk.Redan i mammas mage börjar barnet ta in sitt modersmål och när den sedan föds kan den identifiera sitt eget modersmål. När barnet har föds försöker den genom att härma sin omgivning få till det språk som används runt omkring barnet. Tillexempel om du räcker ut en tunga mot ett barn försöker den göra detsamma, om du pratar försöker den då också att härma men det ända den lyckas åstadkomma är joller. Joller är det första av de fyra stadier vi tidigare nämnt. Barns joller betyder massor även fast vi kanske inte för står det. Jollret är en mängd olika ljud som signalerar om hur barnet mår eller vad det vill. Ett slags rop kan betyda ”Bär mig” medan ett annat slags skrik betyder ”ut och leka” som förälder lär man sig oftast att tyda deras skrik. Även barnspråk låter annorlunda i olika länder svenskans barnspråk är en sjungande satsmelodi medan de barn som bor i England får höra en mer entonig satsmelodi. Spädbarnen lyssnar och härmar sitt lands satsmelodi för att till slut kunna pratat de språk som talas i hemlandet. Barnen lyssnar och memorerar ljuden som är runt omkring dem Såklart är det ju då väldigt viktigt att man pratar med ett spädbarn. Ett spädbarn som föds dövt slutar att jollra efter ett tag eftersom barnet inte hör någon som svarar. Jag upprepar och jag tror att det är otroligt viktigt att prata med sitt spädbarn eftersom om den får mycket prat i unga år så lär den nog sig fortare att prata och förstå. De första orden. Ja de första orden är alltid speciella. Vid ungefär ett års ålder börjar barnen att få fram enstaka ord. Ett ord kan betyda massor av olika saker t.ex. ordet mat. Mat kan betyda, ge mig mat, hungrig, när blir det mat osv. för ett barn. Sedan från ungefär ett till två års ålder lär de sig ännu fler enstaka ord, men det går långsamt. Barnen brukar även uppfinna nya ord som de använder om de inte kan dem riktiga ordet. T.ex. när jag var liten så sa jag bippan till min napp och jag tror att barnet skulle uppskatta om föräldern kom ihåg sådana ord för det gör jag och några i min klass i alla fall. Föräldrar, nära och kära lär sig ju att förstå barnets påhittade ord efterhand. Meningar. Nu börjar en rolig tid. När barnet har lärt sig ungefär femtio ord tar utvecklingen fart och antalet ord ökar. Nu höjer barnen ribban, dem börjar kombinera ord med ord och det blir tvåordssatser. Barnen börjar sätta ihop ord som ”pappa komma” vilket kan betyda ”när kommer pappa, pappa kommer nu, jag vill att pappa ska komma, nu”. Ungefär mellan två till fyra års ålder ökar ordförrådet snabbt. Meningarna växer också och blir längre. Barnen börjar också lära sig att det inte heter ”ett stol” och inte heller att det går att säga ” orange är god och apelsinen ”. Däremot ord som böjs oregelbundet är svårare att förstå men genom att lyssna på hur omgivningen pratar lär man sig ändå hur det ska vara.Egna ord. Nu är barnen så pass duktiga att vilken utomstående person som helst kan förstå dem. Men de har fortfarande mycket att lära dessutom

Annons

Uploader

got photos in group

Taggad med

The photo has no tags

Geo tag

Camera info

Comment the photo

Anonymous Mon 14 Dec 2009 19:32

HIHIHIHIIHIHIHHIHIHIHIHIHHIHHIHIH

- Read more -

Anonymous Mon 14 Dec 2009 19:31

Amen, man är väl inte blåst?

du hade i uppgift på svenskan att skriva om barnets språkutväckling under de första åren, här är det!;

Alla har ett språk, hundar, hästar, människor vuxna men även små barn. Små barn tar in mycket, och som ett ex på detta är ju barn med tvåspråkiga föräldrar. Barnen får då ända från att de föds och under deras uppväxt lära sig båda språken och de fixar alla utan problem. Ju äldre man blir desto svårare blir det att lära in. Små barn tränar och försöker lära sig vårt språk men innan de lyckas så pratar de ju med sitt eget språk, barnspråk. Man skulle kunna säga att barnspråk innehåller fyra stadier innan det blir ett fungerande språk. Först kommer joller, de första orden, meningar, egna ord sen till sist är det ett fungerande språk.Redan i mammas mage börjar barnet ta in sitt modersmål och när den sedan föds kan den identifiera sitt eget modersmål. När barnet har föds försöker den genom att härma sin omgivning få till det språk som används runt omkring barnet. Tillexempel om du räcker ut en tunga mot ett barn försöker den göra detsamma, om du pratar försöker den då också att härma men det ända den lyckas åstadkomma är joller.

Joller är det första av de fyra stadier vi tidigare nämnt. Barns joller betyder massor även fast vi kanske inte för står det. Jollret är en mängd olika ljud som signalerar om hur barnet mår eller vad det vill. Ett slags rop kan betyda "Bär mig" medan ett annat slags skrik betyder "ut och leka" som förälder lär man sig oftast att tyda deras skrik. Även barnspråk låter annorlunda i olika länder svenskans barnspråk är en sjungande satsmelodi medan de barn som bor i England får höra en mer entonig satsmelodi. Spädbarnen lyssnar och härmar sitt lands satsmelodi för att till slut kunna pratat de språk som talas i hemlandet. Barnen lyssnar och memorerar ljuden som är runt omkring dem Såklart är det ju då väldigt viktigt att man pratar med ett spädbarn. Ett spädbarn som föds dövt slutar att jollra efter ett tag eftersom barnet inte hör någon som svarar. Jag upprepar och jag tror att det är otroligt viktigt att prata med sitt spädbarn eftersom om den får mycket prat i unga år så lär den nog sig fortare att prata och förstå. De första orden. Ja de första orden är alltid speciella. Vid ungefär ett års ålder börjar barnen att få fram enstaka ord. Ett ord kan betyda massor av olika saker t.ex. ordet mat. Mat kan betyda, ge mig mat, hungrig, när blir det mat osv. för ett barn. Sedan från ungefär ett till två års ålder lär de sig ännu fler enstaka ord, men det går långsamt. Barnen brukar även uppfinna nya ord som de använder om de inte kan dem riktiga ordet. T.ex. när jag var liten så sa jag bippan till min napp och jag tror att barnet skulle uppskatta om föräldern kom ihåg sådana ord för det gör jag och några i min klass i alla fall. Föräldrar, nära och kära lär sig ju att förstå barnets påhittade ord efterhand.Meningar. Nu börjar en rolig tid. När barnet har lärt sig ungefär femtio ord tar utvecklingen fart och antalet ord ökar. Nu höjer barnen ribban, dem börjar kombinera ord med ord och det blir tvåordssatser. Barnen börjar sätta ihop ord som "pappa komma" vilket kan betyda "när kommer pappa, pappa kommer nu, jag vill att pappa ska komma, nu". Ungefär mellan två till fyra års ålder ökar ordförrådet snabbt. Meningarna växer också och blir längre. Barnen börjar också lära sig att det inte heter "ett stol" och inte heller att det går att säga " orange är god och apelsinen ". Däremot ord som böjs oregelbundet är svårare att förstå men genom att lyssna på hur omgivningen pratar lär man sig ändå hur det ska vara.Egna ord. Nu är barnen så pass duktiga att vilken utomstående person som helst kan förstå dem. Men de har fortfarande mycket att lära dessutom

- Read more -