JAG FYLLER 18, Äntligen! Har typ tänkt på den här dagen sen jag var 13 eller något haha.

Förövrigt så har det varit två hemska veckor.

Anton, vila i frid. Jag kan fortfarande inte fatta att du är borta. Så fort jag är ensam så svär jag på att jag hör dig prata i mitt huvud. Du var en helt undebar kille. Och jag vet att du finns kvar här och vakar över oss alla. Tänkte lägga upp någon bild på dig men har inte det på den här datan. Så det blir senare. I miss you. Alla våra samtal, under de här åren som gått. Nej jag fattar det inte. Senast vi pratade var den söndagen, du gick bort. Och då var allt bra med dig. Därför känns det som ett sjukt jävla skämt det här. Känns sjukt att jag ska dricka nu också, nu när du är borta. Men sen när jag tänkte efter, så känner man dig så vet man att du hade velat att jag skulle ha kul, på min födelsedag. För du var en sån, en sån som alltid var glad hur mycket skit du än fick stå ut med, som alltid fick andra på bra humör, hur pissigt man än mådde. Så för dig Anton, ska jag ut och ta en stor kall öl.
FÖR DIG, ANTON ANTMAR. Min jävla fjortis. / Din jävla fisk <3

du sa att det var av en överdos ?