Thursday 23 April 2009 photo 1/1
|
Jag vet inte vad jag skulle ha gjort utan dig vännen, du betyder så himla mycket för mig, mer än vad du ens kan drömma om att du gör. Alla minnen med dig, alla skratt och tårar vi delat tillsammans. Det är någonting jag aldrig kommer att glömma, Allt du gjort för mig, alla gånger du ställt upp, när du har funnits där när alla andra svikit, alla gånger du stöttat mig och sagt att allting kommer att bli bra.. alla gånger vi gråtit för varandra och sagt hur mycket vi betyder för varandra. Jag lovar jag glömmer aldrig aldrig aldrig allt du gjort för mig, det betyder verkligen så mycket, även om ingen annan ser det så gör jag det.
När jag först träffade dig svävade jag på moln, tänkte är detta verkligen sant, eller drömmer jag? Känslan du får mig att känna, är något ingen annan någonsin lyckats med. När vi va alla de dagarna, jag var så sjukt glad, inte ens gud kunde sudda ut leendet på mina läppar. Att jag träffade dig, de är nog det bästa som någonsin hänt mig. Du är sjukt speciell för mig och mina tankar om dig, min kärlek till dig, kan ingen ändra på vännen, inte ens du om du så skulle vilja göra det. Det spelar ingen roll vad du gör eller har gjort för du kommer ändå att betyda lika mycket för mig, kommer alltid att älska dig lika mycket som jag gör idag.
Du är den finaste jag vet, du är en helt otrolig människa, när jag fick åka till dig, var de som att jag fick åka till himlen för att träffa en ängel, den ängeln var du. Det bästa med dig, det är att absolut ingen människa är som dig, inte i närheten. Så många som skulle kunna försöka, men misslyckas så hårt. Du säger att du bara är du.. du ska bara veta hur mycket just du har hjälpt mig. Vissa gånger gör du det helt omedvetet. Du ger mig mod och du ger mig orken att kämpa tillbaka och jag försöker att finnas där för dig på samma sätt som du finns för mig.
Jag vill få dig att förstå, öppna ögonen inför världen, inse hur speciell du är. Men jag vet inte själv vad jag ska skriva för att du ska förstå det. Det är omöjligt, för du betyder så mycket mer än vad alla bokstäver kan bilda ord. Jag kan verkligen inte hitta de rätta orden att säga till dig. Att säga jag älskar dig är som att säga jag tycker om dig. Så litet är ordet i betydelse mot hur det ligger till. Du vet redan att du är en av de få personer som jag verkligen absolut inte klarar mig utan, jag gör verkligen inte det, jag går under utan dig. Och om du talat sanning när du sagt de så sa du samma sak till mig, Vi är som ett band som inte kan klippas sönder, ett spår som inte kan suddas ut. Vi är som vatten och saft, den perfekta blandningen. Men visst sen finns det även problem, som vi inte har en aning om hur vi ska lösa. Men jag vet, jag vet så jävla väl att vi kan lösa dem. Det är dig och mig jag snackar om nu. Vi kan klara allt om vi bara vill, inte sant?
Sen visst, okej, massor har förändrats mellan oss, det är inte vi längre å det vet vi båda så väl, men bara därför betyder de inte att du inte betyder ngt för mig längre, jag vill att vi ska kunna prata ändå som vi gjort innan, att du vågar berätta för mig om du är glad, osv. jag lovar att jag kommer att göra detsamma. Jag vill egentligen bara tacka dig för att du finns, för utan dig klarar jag mig inte. Det blir som ett tomt svart hål och man inte orkar någonting, när vi är ovänner. Jag hatar den känslan, å jag hatar känslan att vara utan dig, hatar känslan att veta att alla andra kan vara med dig, men beter sig som idioter mot dig, det gör as ont, när jag skulle göra allt för att få vara där du är. Du är min bästa vän, & jag älskar dig för precis den du är! <3
När jag först träffade dig svävade jag på moln, tänkte är detta verkligen sant, eller drömmer jag? Känslan du får mig att känna, är något ingen annan någonsin lyckats med. När vi va alla de dagarna, jag var så sjukt glad, inte ens gud kunde sudda ut leendet på mina läppar. Att jag träffade dig, de är nog det bästa som någonsin hänt mig. Du är sjukt speciell för mig och mina tankar om dig, min kärlek till dig, kan ingen ändra på vännen, inte ens du om du så skulle vilja göra det. Det spelar ingen roll vad du gör eller har gjort för du kommer ändå att betyda lika mycket för mig, kommer alltid att älska dig lika mycket som jag gör idag.
Du är den finaste jag vet, du är en helt otrolig människa, när jag fick åka till dig, var de som att jag fick åka till himlen för att träffa en ängel, den ängeln var du. Det bästa med dig, det är att absolut ingen människa är som dig, inte i närheten. Så många som skulle kunna försöka, men misslyckas så hårt. Du säger att du bara är du.. du ska bara veta hur mycket just du har hjälpt mig. Vissa gånger gör du det helt omedvetet. Du ger mig mod och du ger mig orken att kämpa tillbaka och jag försöker att finnas där för dig på samma sätt som du finns för mig.
Jag vill få dig att förstå, öppna ögonen inför världen, inse hur speciell du är. Men jag vet inte själv vad jag ska skriva för att du ska förstå det. Det är omöjligt, för du betyder så mycket mer än vad alla bokstäver kan bilda ord. Jag kan verkligen inte hitta de rätta orden att säga till dig. Att säga jag älskar dig är som att säga jag tycker om dig. Så litet är ordet i betydelse mot hur det ligger till. Du vet redan att du är en av de få personer som jag verkligen absolut inte klarar mig utan, jag gör verkligen inte det, jag går under utan dig. Och om du talat sanning när du sagt de så sa du samma sak till mig, Vi är som ett band som inte kan klippas sönder, ett spår som inte kan suddas ut. Vi är som vatten och saft, den perfekta blandningen. Men visst sen finns det även problem, som vi inte har en aning om hur vi ska lösa. Men jag vet, jag vet så jävla väl att vi kan lösa dem. Det är dig och mig jag snackar om nu. Vi kan klara allt om vi bara vill, inte sant?
Sen visst, okej, massor har förändrats mellan oss, det är inte vi längre å det vet vi båda så väl, men bara därför betyder de inte att du inte betyder ngt för mig längre, jag vill att vi ska kunna prata ändå som vi gjort innan, att du vågar berätta för mig om du är glad, osv. jag lovar att jag kommer att göra detsamma. Jag vill egentligen bara tacka dig för att du finns, för utan dig klarar jag mig inte. Det blir som ett tomt svart hål och man inte orkar någonting, när vi är ovänner. Jag hatar den känslan, å jag hatar känslan att vara utan dig, hatar känslan att veta att alla andra kan vara med dig, men beter sig som idioter mot dig, det gör as ont, när jag skulle göra allt för att få vara där du är. Du är min bästa vän, & jag älskar dig för precis den du är! <3
Comment the photo
du klara det här, och faller du då plockar jag upp dig så att du kan försöka igen du är tuff gumman ge inte upp<3
12 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/angeeliicatyp/359228923/