Wednesday 12 August 2009 photo 2/3
|
Fyra nätter i rad har jag drömt om att jag ska bli skadad, att jag gör med vilja..
Första natten drömde jag om att jag träffade en kille på borgvallen här i hummelsta, jag erbjöd honom 200 kr om han misshandlade mig riktigt, riktigt ordentligt, det enda avtalet gick ut på var att jag skulle överleva. Jag låg på sjukhuset med bruten arm, sprucken läpp, blåtira, krossat kindben, spruckna ögonbryn och båda mina ben var brutna.
Andra natten drömde jag om att jag var på väg till hummelstabaren för att köpa cigg. Jag stod och väntade på att jag kunde gå över vägen, jag såg tradare efter tradare åka förbi. När nästa kom slängde jag mig ut framför den. Jag fastnade under lastbilen, fick brännskador och bröt nästan alla ben i kroppen. Men överlevde.
Tredje natten drömde jag om att jag var på busstorget i stan. Min bror var i slagsmål och jag sprang dit. Jag ställde mig imellan min bror och en stor kille jag aldrig sett förut. Jag skriker åt honom att han ska låta min bror vara. Killen drar fram en pistol och riktar den mot mig. Jag går emot honom och tar mitt finger på hans och trycker av. Jag ramlar ihop och han springer iväg vettskrämd eftersom han inte ville skjuta. Min bror tar emot mig i fallet. Det enda jag säger åt min bror är att jag alltid kommer älska honom. Han gråter. Jag åker ambulans till sjukhuset, jag var 2mm från att dö. Men jag överlevde..
Fjärde natten drömmer jag om att jag och patrik åker bil. Vi bråkar. Helt plötsligt kommer det en lastbil, vi krockar. Olyckan är på tv och i tidningar, alla säger att vi borde vara döda eftersom lastbilen transporterade "brandfarligt bränsle", som tidningarna skrev. Det exploderade. Patrik klarade sig med en bruten arm och små brännskador. Jag fick ligga på sjukhus i 6 månader med brutna ben, skadad ryggkota, 60% av kroppen var brännskadad och jag förlorade synen på ena ögat.
Men jag överlevde..
Nu sitter jag här och vågar inte somna, vågar inte se hur min nästa skada ska se ut. Jag blir rädd, är dom här drömmarna en dödslängtan? Eller en önskan om uppmärksamhet? Är jag bara egoistisk, eller vill jag att alla ska tycka synd om mig? Jag vet inte.. Men jag blir rädd. Och jag vågar inte somna..
Första natten drömde jag om att jag träffade en kille på borgvallen här i hummelsta, jag erbjöd honom 200 kr om han misshandlade mig riktigt, riktigt ordentligt, det enda avtalet gick ut på var att jag skulle överleva. Jag låg på sjukhuset med bruten arm, sprucken läpp, blåtira, krossat kindben, spruckna ögonbryn och båda mina ben var brutna.
Andra natten drömde jag om att jag var på väg till hummelstabaren för att köpa cigg. Jag stod och väntade på att jag kunde gå över vägen, jag såg tradare efter tradare åka förbi. När nästa kom slängde jag mig ut framför den. Jag fastnade under lastbilen, fick brännskador och bröt nästan alla ben i kroppen. Men överlevde.
Tredje natten drömde jag om att jag var på busstorget i stan. Min bror var i slagsmål och jag sprang dit. Jag ställde mig imellan min bror och en stor kille jag aldrig sett förut. Jag skriker åt honom att han ska låta min bror vara. Killen drar fram en pistol och riktar den mot mig. Jag går emot honom och tar mitt finger på hans och trycker av. Jag ramlar ihop och han springer iväg vettskrämd eftersom han inte ville skjuta. Min bror tar emot mig i fallet. Det enda jag säger åt min bror är att jag alltid kommer älska honom. Han gråter. Jag åker ambulans till sjukhuset, jag var 2mm från att dö. Men jag överlevde..
Fjärde natten drömmer jag om att jag och patrik åker bil. Vi bråkar. Helt plötsligt kommer det en lastbil, vi krockar. Olyckan är på tv och i tidningar, alla säger att vi borde vara döda eftersom lastbilen transporterade "brandfarligt bränsle", som tidningarna skrev. Det exploderade. Patrik klarade sig med en bruten arm och små brännskador. Jag fick ligga på sjukhus i 6 månader med brutna ben, skadad ryggkota, 60% av kroppen var brännskadad och jag förlorade synen på ena ögat.
Men jag överlevde..
Nu sitter jag här och vågar inte somna, vågar inte se hur min nästa skada ska se ut. Jag blir rädd, är dom här drömmarna en dödslängtan? Eller en önskan om uppmärksamhet? Är jag bara egoistisk, eller vill jag att alla ska tycka synd om mig? Jag vet inte.. Men jag blir rädd. Och jag vågar inte somna..
3 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/angelicarostner/400408130/