Monday 24 September 2012 photo 4/8
|
En plats att kalla min egen.
Någonstans att vara från.
Ett skjul för stormen.
Där jag är säker och varm.
En framtid byggd i sten.
En plats att kalla min egen.
Det var din famn.
Du var den ända som kunde hålla mig säker från min själv.
Med dig borta har allt börjat om från början.
Jag är på ruta 1.
Det tog mig fem år att känna att jag var värd å leva.
Men med dig borta försvann alla dom känslorna igen.
Nu är jag ett tomt skal.
Jag kämpar varje dag men faller bara längre ner i detta bottenlösa hål som jag kallar liv. Men jag försöker.
Försöker se allt positivt, allt händer av en anledning.
Men varför ska jag kämpa igenom all smärta när jag bara får tillbaka nån sekund av frihet?
Är det värt de? Det frågar jag mig varje dag.
Ärligt talat vet jag inte om det är de.
Vill bara vara fri, men jag kommer inte upp.
Jag kommer inte ur detta järngrepp.
Annons
Camera info
Camera NIKON D3100
Focal length 35 mm
Aperture f/9.0
Shutter 1/160 s
ISO 400
Directlink:
http://dayviews.com/angestgruppen/509831223/