January
Tuesday 6 November 2012 photo 3/4
|
Change
Allt är bara så jävla jobbigt, att vara värdelös, att inte ha en jävla aning om vad man gör här på jorden, att ha fett jävla ångest hela tiden, allt.
gråter, gråter och gråter, jag bryter ihop..
Ingen bryr sig, det känns hopplöst att ens leva med folk som inte bryr sig, det finns ingen jag kan gråta hos, endast min hund (som är min bästavän & bror.), utan han hade jag inte klarat nånting.
Men har inte träffat han på snart två veckor och kommer inte få göra de på tre veckor sammanlagt..
Pappa hittade ett brev i min bakficka, där står det att jag tänker ta mitt liv, har självmordstankar, cuttar mig, är ful, tjock, dum, idiotisk, patetisk, osv.
Min pappa och jag har aldrig haft det särskilt bra mellan varandra, han kränker mig hela tiden, han ''misshandlar'' mig, inte enligt honom då men enligt mig.. Jag duger aldrig för honom, är aldrig bra nog vad jag än säger eller gör, allt det står också i brevet (alltså, vad jag tycker om honom osv..)
Det står att jag blir kallad gris, ful, fet, äcklig, dum (och liknande grejer) i skolan, vilket oxå är sant .. Och det står liksom allt, att jag gråter mig till sömns varje natt, att jag är less på allt, ja du fattar.
Han läste ju såklart allt, Han ringde jtill mig och sa att vi skulle prata om det sen, jag sa att jag vägrade prata med honom, då sa han att han skulle berätta för mamma och att jag skulle prata med henne, men jag sa att jag vägrade att prata med henne också, sen så börja han prata om att jag var tvungen att gå till psykolog om jag inte tänkte prata osv, men det vill jag minst av allt.
verkligen inte, jag vägrar!
Det här va det värsta som kunde hända, mina föräldrar har alltid trott att jag har vart såhär glad och lycklig, nu helt plötsligt så vet dom att jag inte är det, mamma beteer sig ändå ganska vanligt, (mina föräldrar är skilda och det är mammas vecka nu) Men när jag kommer till pappa, jag vet att han kommer vilja prata om det, men jag tänker inte prata med honom!
Han visar aldrig att han bryr sig om mig, Dom få gånger då jag berättat att jag har mått dåligt så har han skrattat, han bryr sig helt enkelt inte.
Prata med honom, de kan han glömma ...
Alla sviker mig, förlorar alla mina närmaste vänner, det finns ingen kvar, känner mig så hatad, så äcklig, pallar inte kolla mig själv i spegeln längre, hatar min kropp, självförtroendet är på botten, ångest varje dag, olycklig hela tiden, blä.. pallar bara inge mer.
Vill inte leva här ...
Allt är bara så jävla jobbigt, att vara värdelös, att inte ha en jävla aning om vad man gör här på jorden, att ha fett jävla ångest hela tiden, allt.
gråter, gråter och gråter, jag bryter ihop..
Ingen bryr sig, det känns hopplöst att ens leva med folk som inte bryr sig, det finns ingen jag kan gråta hos, endast min hund (som är min bästavän & bror.), utan han hade jag inte klarat nånting.
Men har inte träffat han på snart två veckor och kommer inte få göra de på tre veckor sammanlagt..
verkligen inte, jag vägrar!
Det här va det värsta som kunde hända, mina föräldrar har alltid trott att jag har vart såhär glad och lycklig, nu helt plötsligt så vet dom att jag inte är det, mamma beteer sig ändå ganska vanligt, (mina föräldrar är skilda och det är mammas vecka nu) Men när jag kommer till pappa, jag vet att han kommer vilja prata om det, men jag tänker inte prata med honom!
Han visar aldrig att han bryr sig om mig, Dom få gånger då jag berättat att jag har mått dåligt så har han skrattat, han bryr sig helt enkelt inte.
Prata med honom, de kan han glömma ...
Annons
Anonymous
Sun 25 Nov 2012 10:18
PMa mej om du vill snacka om det! <3
Gud vad vacker!!
Gud vad vacker!!
Linda M. 80's Magnifique
Wed 7 Nov 2012 17:34
Psykolog= en bra sak.
Tag emot hjälpen eller se till att hjälpa dig själv.
Allt handlar om hur man själv ser på saker, hur man tänker.
Ändra tänket så blir allt bra. Läs alla böcker du kan hitta om kognitiv beteendeterapi.
Tag emot hjälpen eller se till att hjälpa dig själv.
Allt handlar om hur man själv ser på saker, hur man tänker.
Ändra tänket så blir allt bra. Läs alla böcker du kan hitta om kognitiv beteendeterapi.
Anonymous
Wed 7 Nov 2012 22:22
jag vet inte riktigt...
jag är så feg, jag vågar inte gå till en psykolog.. jag HATAR att visa mig svag bland andra personer...
jag är så feg, jag vågar inte gå till en psykolog.. jag HATAR att visa mig svag bland andra personer...
Linda M. 80's Magnifique
Thu 8 Nov 2012 14:58
Det är deras arbete att ha hand om folk, sådana som dig, och andra. Läsa är du väl inte för feg för ?
Anonymous
Thu 8 Nov 2012 19:43
Jag vet hur en psyklog arbetar, det är inte det som är problemet. Jag är feg för att visa mig svag.
jag är en ''dålig förlorare'', och om man gråter, inte när alla andra gråter, alltså det är ju naturligt, men när jag gråter så är det bara töntigt, som att jag har förlorat alltså, jag hatar det, jag vet inte riktigt hur jag ska förklara för att du ska förstå..?
Men fattade inte de du menade med böckerna..
jag är en ''dålig förlorare'', och om man gråter, inte när alla andra gråter, alltså det är ju naturligt, men när jag gråter så är det bara töntigt, som att jag har förlorat alltså, jag hatar det, jag vet inte riktigt hur jag ska förklara för att du ska förstå..?
Men fattade inte de du menade med böckerna..
Linda M. 80's Magnifique
Fri 9 Nov 2012 17:35
Jag menade att det finns mängder av självhjälpsböcker ute på marknaden nu för tiden och om pengar är problemet kan man alltid låna på biblioteket eller läsa själv på nätet. Ladda hem någon ljudbok med peppande ord.
Jag förstår det där med att inte vilja gråta, alls, som ett slags nederlag.
Jag förstår det där med att inte vilja gråta, alls, som ett slags nederlag.
Anonymous
Wed 7 Nov 2012 10:39
Dudette, lyssna.. Du säger att ingen bryr sig, men när din pappa säger att han vill prata med dig om det, så visar han att han bryr sig. Jag antar att han inte heller hade sagt att du skulle prata med din mamma om inte hon brydde sig? Men det vet jag så klart inte. Tro mig, för att f hjälp och för att få prata ut hos någon så måste man TA EMOT hjälpen man blir erbjuden. Gå och prata med en kurator, psykolog, sjuksköterska whatever. Det låter som att du kan behöva det. Funkar det inte, så funkar det inte men då har du iallafall försökt. Då får man ta nya tag.
Anonymous
Wed 7 Nov 2012 10:40
Det skadar inte att se vad folk har att säga. Din pappa t.ex. Du vet ju inte ens vad han tänker säga. Låt honom få säga sitt och om du känner likadant efter det så tvingar ingen dig att prata med honom om det igen.
Anonymous
Wed 7 Nov 2012 12:30
Dom få gånger jag har försökt prata med min så kallade pappa har han skattat åt mina problem.
Han skrattar när jag gråter, han tycker jag är en tönt and so on..
Så nej, han vill jag inte prata med, för det känns helt enkelt inte rätt.
Och min mamma, jag vet att det låter konstigt men hon bryr sig för mycket, eller vad man ska säga ...
Jag behöver en vän som jag kan gråta hos eller liknande, inte en mamma. dom bryr sig på fel sätt eller hur man nu kan säga det.. hoppas du förstår vad jag menar :'3
Han skrattar när jag gråter, han tycker jag är en tönt and so on..
Så nej, han vill jag inte prata med, för det känns helt enkelt inte rätt.
Och min mamma, jag vet att det låter konstigt men hon bryr sig för mycket, eller vad man ska säga ...
Jag behöver en vän som jag kan gråta hos eller liknande, inte en mamma. dom bryr sig på fel sätt eller hur man nu kan säga det.. hoppas du förstår vad jag menar :'3
Anonymous
Wed 7 Nov 2012 17:00
Min farsa brukade skratta åt mina problem också, han liksom skämtade bort det. Men jag skällde ut honom som fan för ett tag sen. Då förstod han. Men jag säger bara att, du kan inte veta om en människa har förändrats om du inte ger dem en chans.
Föräldrar kan ha en tendens att bry sig för mycket ibland. Så mycket så de egentligen inte lyssnar på problemen i sig. Har du inga riktiga vänner då? Som vet om dina problem? Om du känner att du behöver någon att prata med så är du alltid välkommen att skicka ett PM. =)
Föräldrar kan ha en tendens att bry sig för mycket ibland. Så mycket så de egentligen inte lyssnar på problemen i sig. Har du inga riktiga vänner då? Som vet om dina problem? Om du känner att du behöver någon att prata med så är du alltid välkommen att skicka ett PM. =)
Anonymous
Wed 7 Nov 2012 22:20
asså ja, jag har gett min pappa flera chanser.. men det slutar bara med att jag gråter och båda står och skriker på varandra, slänger ut elaka ord osv... och tillslut när jag blir less på allt det så går jag bara ut ur huset.
ja, jag har riktiga vänner.. men som det står i texten, de känns som att dom inte bryr sig, som att jag är ensam iaf...
ja, jag har riktiga vänner.. men som det står i texten, de känns som att dom inte bryr sig, som att jag är ensam iaf...
16 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/angestgruppen/510943356/
Visa toppen
Show footer