Friday 31 May 2013 photo 1/1
|
Hej jag är 17,5 år.
24:e Maj, för en vecka sedan så rökte jag på för första gången på en av mina första fester och min partner som rökt på innan fick mig till att testa.
Grejen är att i början skulle min partner sluta för min skull, för mina föräldrar/släktingar har missbrukat massa sånt skit tills det tagit död på dem. Min mamma dog av heroin i Malmö inlåst på en toalett på mors dag, den dagen hon skulle åka ner till oss och hälsa på från sitt behandlingshem långt uppe i Sverige.
Min partner slutade för att jag inte skulle sluta som min mamma och personen vet hur rädd jag är att jag ska fastna där min mamma var och aldrig komma upp igen, fortsätta, fortsätta till min död som om jag inte hade någon annan runt omkring mig.
Jag och min partner har det on/off mellan oss rätt ofta på grund av hur jag mår och att personen inte förstår det. När jag rökte förra veckan så var det första gången jag rökte spice som är lagligt och tydligen helt ofarligt enligt alla som röker det och enda nackdelen är att man blir trött av det. Min partner och kompisen till oss delade på en spice tillsammans och det slog på dem direkt, men inte mig. Jag kände ingenting.. En timme senare så en annan kompis till oss rullade två weed åt oss och då delade vi på det med. Det var en av de starka sorterna de weedet och inte förrän jag rökte klart det så slog det på mig också. Fast jag var inte lika stimmig och vild som min partner och kompisen som sprang överallt och fnissa ihjäl sig. Jag bara skratta jättemycket precis i början, men jag vågade inte resa mig upp för jag tyckte det kändes tryggt att sitta där jag satt och att jag borde göra det tills det lagt av. Jag kommer inte ihåg ett skit och absolut inte i ordning, det enda jag minns väldigt tydligt var min oro som var så mycket starkare än vanligt och att jag hela tiden tänkte på min partner.. "Vart är du? Varför springer du ifrån mig hela tiden? Varför vill du festa med alla andra men inte med mig?", var det som kom upp. Jag var jätteskum, väldigt lugn egentligen hela tiden, ville inte röra på mig, bara sitta ner. Jag vågade inte gå i trapporna för jag kunde inte se ordentligt på grund av det korta minnet som klipptes av varje rörelse. Efter någon timme så slog hjärtat i takt med musiken, vartenda takt i musiken.. Det var asjobbigt, jag ville prata med min partner om det för jag visste inte om det skulle vara så och det kändes verkligen inte bra. Dock ville inte min partner prata med mig, bara festa med alla andra. Jag sa att det inte kändes bra fast partnern sa att jag inte behövde oroa mig, att det är inget och det är inte som det känns samt att min partner ville festa istället för att vara med mig. Jag blev ledsen av det, men jag mådde så dåligt och försökte övertala min partner att stanna kvar hos mig (vi var inlåsta på en toa), precis innan min partner drar hamnar jag på golvet och då sitter partnern bredvid mig. Jag har då börjat få kraftiga okontrollerande ryckningar som gjorde att jag knappt hann se något. Min partner pratade då om en snedtändning. Vilket innebär att man mår dåligt helt enkelt när man rökt på. Skitet jag hade i mig kände jag faktiskt i ca 3 dagar för att allting kändes konstigt och mitt minne var inget att lita på alls. Jag hade jävligt svårt att ens sova oavsett hur trött jag var, det bara gick inte.
Jag la senare märke till att jag undrade varför min partner lät mig göra detta och uppmanade mig till det när personen skapat ett löfte att sluta för att inte få mig börja och bli som mina föräldrar. Det har fått mig undra ännu mer och jag vågar inte uttrycka mig till min partner för den delen heller allra mest av anledningen att min partner ska såra mig igen så pass till gränsen att jag inte orkar längre kämpa för oss, mig själv eller något annat alla andra gånger vi bråkat.
Just nu diskuterar min partner väldigt mycket med mig gällande att prova på igen med bara spice fast en starkare jämfört med den förra. I och med min oro varför min partner slutat bry sig om vad som händer mig om jag fortsätter eller gör det bara växer vet jag inte vart jag ska ta vägen, i och med att jag alltid mår så dåligt och snea förra gången så tänker min partner att det är nästan ingen risk alls att det händer igen och uppmanar mig fortfarande till att testa igen och att min partner ska ha en större koll på mig den här gången.
Egentligen bryr jag mig inte om jag gör det eller inte, jag bryr mig bara om vad jag är för min partner.. Men jag är rädd. För det drog ner mig väldigt mycket så jag var deprimerad grovare än vanligt en längre tid också än vanligt.
Annons
Disturbed-Angel
Fri 7 Jun 2013 03:32
Får man fråga varför du gör valet att prova på diverse droger om du är rädd för att sluta som din mamma?
Theleet
Mon 3 Jun 2013 09:54
Att spice är ofarligt är en ren lögn. Folk har dött av spice och man kan överdosera. Spice är mer farligt än weed. Spice görs av plantmaterial och syntetiska cannaboider. De är otestade på människor och vissa som använts spice har fått permamenta psykiska problem. De är även mer beroendeframkallande.
Ifall du ska ta en drog så ska du göra det för att du vill. Om någon tvingar dig så är de douchebags. Sen ska du veta vad det är du ger dig in på. Symptomen på weed du beskriver stämmer överens med effekten det ska ge dvs paranoia(frågorna om ditt ex), dåligt minne, trötthet och ökade sinnen. Kan även ge panikångest ifall man blir rädd över vad som händer men man kan lugna sig med att ingen nånsin dött av det.
Ifall du ska ta en drog så ska du göra det för att du vill. Om någon tvingar dig så är de douchebags. Sen ska du veta vad det är du ger dig in på. Symptomen på weed du beskriver stämmer överens med effekten det ska ge dvs paranoia(frågorna om ditt ex), dåligt minne, trötthet och ökade sinnen. Kan även ge panikångest ifall man blir rädd över vad som händer men man kan lugna sig med att ingen nånsin dött av det.
Lillejohn.
Sat 1 Jun 2013 17:09
Spice är inte lagligt i Sverige överhuvudtaget , första gången så känner inte alla något och jag tycker att di ska säga emot att du inte vill ( om jag förstått rätt så vill du inte) och han måste acceptera det.
Anonymous
Sat 1 Jun 2013 23:48
Ärligt talat bryr jag mig inte precis om mig själv.. Undrar bara när min partner slutade bry sig om att jag skulle bli som min mor.
Lillejohn.
Sun 2 Jun 2013 10:02
Du ska självklart bry dig om dig själv! Lägg ner mer tid på dig själv än att tänka på din partner hela tiden.
7 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/angestgruppen/514613848/