Monday 9 December 2013 photo 5/5
![]() ![]() ![]() |
(Ventilerar mest... )
Är så sjukt förbannad på mig själv.
Jag ska alltid gå in med den mest negativa inställningen för då finns det ingen risk att jag blir sårad. Men klart som fan att risken finns, plus att risken för att jag bara trycker ner mig själv ännu mer växer fram. För om det faktiskt är så att jag blir sårad så tänker jag bara ''självklart går det åt helvete för jag är så jävla sämst bla bla bla.''
men så fort jag tänker att det kan gå vägen, att min chans att bli lycklig just nu ligger framför mina fötter så blir jag nervös och överanalyserar precis ALLT som har med den personen eller saken att göra. Och då hamnar jag där ändå, att allt som jag analyserar blir antigen till något skitbra eller skitdåligt.
Det är totalt omöjligt för mig att tänka att vi får se vad som händer då och där. Och jag hatar det.
Världens mestjej, Ska på date på onsdag och just nu sitter jag och analyserar allt han säger, jag analyserar det tills det går sönder och tänker ut worst case scenario bara för att.. så jag är beredd.
Kanske bara borde ställa in den och gömma mig under hundra täcken istället....
Annons
Camera info
Camera GT-I9195
Focal length 3 mm
Aperture f/2.8
Shutter 1/17 s
ISO 400
NoneOfTheAbove
Mon 9 Dec 2013 22:51
Mitt tips till dig är att inte ta dina tankar personligt, för tankarna, din mentala identitet om vem du är, är inget du har valt. Det är bara något du "go with" när du växer upp som barn. Så det är en omedveten process. Du har inte valt de tankarna, de kommer bara och därför skulle jag tipsa dig om att iaktta de tankarna opartiskt. För då tror du inte helt och hållet på tankarna längre och ser dom som tankar som du inte har valt, dvs icke personliga tankar. Vem skulle välja sådant egentligen? Du bryter i alla fall tankemönstret genom att låta de vara och iaktta det. Klagar du på dina tankar så har samma röst (tanke) kommit in, så var alert :)
1 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/angestgruppen/516867646/