Thursday 26 December 2013 photo 2/2
|
''Äsch! du har väl inte tid med såna fånerier som kärlek?''
''Han gillar visst dig, han svarade ju..Det är dig han vill ha.''
''Han kanske bara är blyg, killar är så ibland...''
Det var ett år sen jag hade ett förhållande.
På riktigt.
Och sen dess har det varit en jävla nedförsbacke och meningslösa kk-förhållanden.
Och när jag tänker att jag ska ta och öppna mitt hjärta lite (nu när jag kan stänga det på kommando så kan det väl inte skada att ställa dörren på glänt.)
Fast jag har glömt bort hur man gör, men tills han dyker upp och dörren blåser upp och ställs på vid gavel. Och efter en vecka på moln så står jag och försöker stänga dörren med all kraft jag har.
För gissa vad, kärleken gör lika jävla skitont idag som det gjorde för ett år sen.
Så där står jag med en dörr som jag inte kan stänga och jag förbannar mig själv för jag trodde att något faktiskt kunde bli bra.
Jag borde ha lärt mig vid det här laget att det är lika dömt att misslyckas som alltid för jag verkar alltid hitta fel.
Eller är det mig det är fel på?
Jag öppnar aldrig mitt hjärta för någon igen....
Annons
Camera info
Camera C901
Focal length 5 mm
Aperture f/2.8
Shutter 1/8 s
ISO 200
Windspiel
Fri 27 Dec 2013 11:01
Att försöka stänga av sina känslor och göra sig icke-mottaglig för andras influens kan ju tyckas vara ett effektivt försvar. Det vet du av egen erfarenhet. Problem uppstår när man börjar sakna sitt "gamla naiva själv," men inte vågar eller kan hitta tillbaka dit.
Det handlar inte om att det skulle vara något fel på dig som person, däremot så är det du som har stafettpinnen. Att förvänta sig att en person skall kunna helomvända dig är för mig en utopisk tanke, du måste förändra dig själv till att bli mottaglig för förändring så att säga.
Jag tolkar lite fritt här men det verkar på din skrift som om du känner dig i kontroll över dina känslor, kärlek mer specifikt. Den förmågan till kontroll du besitter gäller dock ett mekaniserat kärleksliv, som i sin tur grundats på något du INTE kunnat styra, därav försvaret.
Jag skall inte säga att jag vet hur du tänker/känner för det vore såklart fel. Ger bara mina egna 2 ören då jag befinner mig eller mindre i likadan situation.
Det handlar inte om att det skulle vara något fel på dig som person, däremot så är det du som har stafettpinnen. Att förvänta sig att en person skall kunna helomvända dig är för mig en utopisk tanke, du måste förändra dig själv till att bli mottaglig för förändring så att säga.
Jag tolkar lite fritt här men det verkar på din skrift som om du känner dig i kontroll över dina känslor, kärlek mer specifikt. Den förmågan till kontroll du besitter gäller dock ett mekaniserat kärleksliv, som i sin tur grundats på något du INTE kunnat styra, därav försvaret.
Jag skall inte säga att jag vet hur du tänker/känner för det vore såklart fel. Ger bara mina egna 2 ören då jag befinner mig eller mindre i likadan situation.
Isabellafalkk
Thu 26 Dec 2013 18:31
en dag hittar du den rätta. dig är det inget fel på. Börja som vänner och gör de bästa av det. En dag faller du för någon och tids nog kommer du öppna upp dig <3
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/angestgruppen/516999806/