Katia, syster
Jag vet att jag har svikit dig nu, jag ser dina blickar. Jag ser allting. När du ser på mig ser jag att du är besviken på mig. Besviken för att jag har blivit precis den jag alltid lovat dig att inte bli.
Kan höra din röst, även fast du är så långt borta. Ett helt jävla hav ligger mellan oss
Eftersom du valde att åka iväg. Jag grät hela natten när jag hörde vad du hade sagt, du skulle åka till England och bli något. Bli något? Skådespelare?
Du skulle bara vara borta ett tag, ett tag blev ett år, ett år blev tre, är det tre eller fyra år du har varit borta nu? Jag kan ändå höra din röst, bli inte som jag anja, lova det.
Varför skulle jag inte bli som du? den enda förebilden jag haft med mig genom hela livet.
Bli inte som jag anja, fortsätt vara den du är och skit i vad andra tycker nu, lova det?
Jag lovade, jag skulle inte bli något annat än den jag är. Du har alltid varit stolt över mig.
Du är den enda som någonsin sagt att jag verkligen är något, du var stolt.
Ingen annan har sagt "jag är stolt över dig".
Du har inte haft det lätt, jag kommer ihåg när jag var liten och det ringde från skolan varje dag, du hade alltid gjort något. Jag kommer ihåg när du berättade om den där dagen, i åttan tror jag du gick, precis som jag. Du gick i enskedeskolan och några tjejer från farsta kom och skulle bråka.
De gick på dig, du var ensam. Du hade bara ett stålrör att kämpa med, men de fick ner dig till marken och drog iväg dig. Lärarna blundade. Du låg där, pölar av blod på marken.
Så många grejjer du har berättat om, du vill inte att jag ska bli likadan. Men var glad, jag slåss inte.
Men vad du än har gjort har jag alltid varit stolt över dig. Jag tog med bilder till skolan, dina modellbilder. "Det här är min syster". Ingen har någonsin imponerat på mig så mycket som du.
När du blev äldre åkte du till USA, i ett år skulle min syster, den enda som betydde något, försvinna. Hon skulle inte vara med på min födelsedag, inte ens på julafton.
Du var inte ens hemma den där dagen då jag verkligen behövde dig. När jag och mamma stack.
Nu har du inte varit hemma på min födelsedag på flera år. Men jag är van nu.
Ditt liv har inte varit lätt, men ändå är du så mycket bättre än mig. Du hade inte betyg så det räckte i skolan, ändå hade du turen att bli upptäckt och modell, skådis och konstnär.
Ditt modellande skapade ätstörningar, och plötsligt hade hela familjen ännu en sak att kämpa med.
Jag var liten, kanske gick i trean kom in och såg det där, det du höll på med efter varje frukost, lunch och middag. Jag sprang iväg gråtandes, förstod ingenting.
Det enda jag vill med mitt liv, är att imponera. Visa för dig att jag är något, att jag kan.
Släkten är besviken på mig nu, de vill att jag ska bli bäst, eftersom du är det.
Du har alltid varit finare än mig, finare och bättre.
Du vill inte att jag ska gå igenom samma saker som du, du vill skydda mig.
Nu har jag blivit exakt som den du inte vill att jag ska bli, något jag inte själv vill.
Men det är nu jag behöver dig syster.

nu har allt skitit sig igen, vad händer nu då? orkar inte med när du mår dåligt
Katia jag orkar fan inte längre, fixa det här nu.

sjukt fin text . hoppas allt blir bra ''/ :) .