september
torsdag 27 november 2008 bild 1/1
|
Jag vet hur smärta känns, och jag trodde jag var van, van av all den här skiten. att se när familjen sakta går i bitar av farsans problem. Jag vet hur det är att vara nio år och sitta gömd på sitt rum när tårar sakta faller i väntan på att han ska sluta slå, att glas ska sluta krossas, att tårar ska sluta rinna. Jag vet hur det känns att vara rädd för någon man älskar, jag vet hur det är att blunda för problem. Jag vet hur det känns att bli sviken, tappa förtroendet för allt och alla och därför inte längre kunna lita på någon. Jag trodde jag var härdad från allt som hänt, att gå till den där jävla skolan och försöka hålla mitt mod uppe och tårarna borta. Jag vet hur det känns när man har tappat allt och i stället börja svika andra. Även när jag försöker gör jag ingenting rätt. Hur mycket jag än vill och försöker. Jag vet hur det känns när föräldrar och lärare ser på en, försöker hitta det som är fel, försöker sätta ett namn på varför jag är som jag är. De kallar det attitydproblem och svag självkänsla. Jag vet hur det är att bli kallad saker, av folk som inte vet någonting, som jag inte sagt ett ord till. Jag vet hur det är att leva med någon som har ätstörningar, att se den man ser upp till som mest vara som svagast och sakta tyna bort. Jag vet hur det är att vara liten och inte kunna göra något, vara hjälplös och oförstådd. Jag vet hur det är när familjekontakter sägs upp och jag vet hur det är att förlora någon man älskar. Jag vet hur det är att sakna någon så det gör ont. Jag saknar er Glen och Chelsie.
och amanda, jag älskar dig blodsyster. du som fattar, du som aldrig lämnar.
och amanda, jag älskar dig blodsyster. du som fattar, du som aldrig lämnar.
Kommentera bilden
7 kommentarer på denna bild
Direktlänk:
http://dayviews.com/anjaemelie/300295795/
Visa toppen
Visa sidfoten