Som besökare på Dayviews samtycker du till användandet av s.k. cookies för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Logga in med

Go to

Tekniskt fel pågår. På grund av att en server kraschat är det vissa problem att ladda upp bilder. Flera äldre bilder har även försvunnit till följd av detta, vilket vi beklagar. Vi arbetar för att få igång det så snart som möjligt.

Annons

Anna Månsson (annautanq) Falkenberg ,Halland

July 2014

M

T

W

T

F

S

S

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

August 2014

M

T

W

T

F

S

S

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

2013

Friday 10 February 2012 photo 2/2

Jag sitter och tittar ut över skolgården, jag ser tak med vit pudersnö och barn som spelar bandy. Det är nästan tjugo grader kallt och vantar och mössor hänger på barnens krokar. Överallt är väskor med mappar, termobyxor och läxpapper.
I sådana stunder inser man att tiden går, tiden går och den går inte att stoppa.
Jag har många gånger sagt att det var bättre förr, och många av ren skämtsamhet. Först nu, när man ger sig ut på en tre veckor lång resa utan den allra blekaste om någonting, man är ensam och man tvingas bli stor. Först då inser man att tiden var bättre förr.
Kommer ni inte ihåg när ni sprang runt och lekte "Tjuv och polis"? Eller när ni gömde er bakom gympasalens väggar för killarna i klassen? Eller när ni spelade fotboll på rasterna och ibland skrapade upp ett knä för asfalten var så hård när ni snavade på era allt för långa ben.
Ja, när man var barn så önskar man att man var vuxen men när man är vuxen så önskar man att man vore liten.
Hm, knepigt det där.
Jag lämnade Falkenberg för snart tre veckor sedan, jag lämnade allt jag hade kärt för att praktisera på en för mig helt okänd skola i en helt okänd klass i en okänd stad.
Jag tänkte: Jag kommer hem om tre veckor, då är allt som vanligt.
Men nej, allt kommer aldrig bli som vanligt. Samtidigt som jag lämnade min uppfart så lämnande jag en del av mitt gamla liv.
Jag har vuxit och utvecklas enormt mycket under bara dessa tre veckor. Jag kommer komma hem men jag har blivit helt förändrad. Jag har blivit en smula mer vuxen.
Innan kretsade mitt liv kring kompisar och skolan, nu kretsar mitt liv kring framtidstankar, jobb, utbildning.
Jag tänkte en del på utbildning innan också men först nu så insåg jag hur verkligt detta kommer bli.
Under min resa så uppstod komplikationer, sjukdom och elände kom till en och man tvingades bli ännu mer vuxen och stark.
Ja, jag reste för att komma hem som samma person.
Jag kommer komma hem som en helt ny!

0

0

0

0

0 Visa hela listan

Jag sitter och tittar ut över skolgården, jag ser tak med vit pudersnö och barn som spelar bandy. Det är nästan tjugo grader kallt och vantar och mössor hänger på barnens krokar. Överallt är väskor med mappar, termobyxor och läxpapper.
I sådana stunder inser man att tiden går, tiden går och den går inte att stoppa.

Jag har många gånger sagt att det var bättre förr, och många av ren skämtsamhet. Först nu, när man ger sig ut på en tre veckor lång resa utan den allra blekaste om någonting, man är ensam och man tvingas bli stor. Först då inser man att tiden var bättre förr.

Kommer ni inte ihåg när ni sprang runt och lekte "Tjuv och polis"? Eller när ni gömde er bakom gympasalens väggar för killarna i klassen? Eller när ni spelade fotboll på rasterna och ibland skrapade upp ett knä för asfalten var så hård när ni snavade på era allt för långa ben.

Ja, när man var barn så önskar man att man var vuxen men när man är vuxen så önskar man att man vore liten.
Hm, knepigt det där.

Jag lämnade Falkenberg för snart tre veckor sedan, jag lämnade allt jag hade kärt för att praktisera på en för mig helt okänd skola i en helt okänd klass i en okänd stad.
Jag tänkte: Jag kommer hem om tre veckor, då är allt som vanligt.
Men nej, allt kommer aldrig bli som vanligt. Samtidigt som jag lämnade min uppfart så lämnande jag en del av mitt gamla liv.
Jag har vuxit och utvecklas enormt mycket under bara dessa tre veckor. Jag kommer komma hem men jag har blivit helt förändrad. Jag har blivit en smula mer vuxen.
Innan kretsade mitt liv kring kompisar och skolan, nu kretsar mitt liv kring framtidstankar, jobb, utbildning.
Jag tänkte en del på utbildning innan också men först nu så insåg jag hur verkligt detta kommer bli.
Under min resa så uppstod komplikationer, sjukdom och elände kom till en och man tvingades bli ännu mer vuxen och stark.

Ja, jag reste för att komma hem som samma person.
Jag kommer komma hem som en helt ny!

Annons

Uploader

got photos in group

Taggad med

The photo has no tags

Geo tag

Camera info

Comment the photo

Anonymous Sat 18 Feb 2012 13:13

Du kommer fortfarande vara en helt underbar Anna i vilket fall som helst! =) <3

annautanq Sat 18 Feb 2012 16:30

Aww min fina vän Bea är bäst <3

Reply

2 comments on this photo

Directlink:
http://dayviews.com/annautanq/501847209/

Annons

Annons

Show footer Byt till svenska