När man får starka känslor för någon e det bäst men när folk bara vill förstöra så e det jobbigt han e den bästa som finns ingen kan lyckas förstöra även om vi inte e tillsammans än men folk vill inte att jag har känslor för han men det skiter jag fullständigt i för det e han jag vill ha och ingen annan skiter i vad ni säger jag ska kämpa för han för han gör mig glad och lycklig han betyder allt för mig<3

Att han e 22 och jag e bara 17 men ålder e bara en siffra tycker jag och det ska inte drabba vad vi bygger upp till ett förhållande kanske om vi nu gör det

Nä det är väl mer upp till er. Så stor skillnad är det ju inte.

Ja och jag har träffat han via hockey med så vi har ganska många gemensamma vänner ju så ska inte sluta kämpa för han

Är känslorna besvarade då?

Ja det e de dom e:))

:) Kör hårt. Visst, du är inte myndig än, men grabben är ändå bara 5 år äldre. Om något år kommer ingen tycka att det är något konstigt alls. Min förra kille var ju 5 år äldre än mig. Men skillnaden var att jag var 23 år när vi blev tillsammans. Nu är jag tillsammans med Dennis i stället, som är 22 år och alltså 6 år YNGRE än mig, men det är typ ingen som bryr sig ändå eftersom vi båda är över 20 liksom.

Ja men vi e inte tillsammans än för vi e bara på ge nu och ser vad som händer men jag kan inte förklara med ord så mycket jag gillar han när jag ser han blir jag varm i hela kroppen och blir glad och när jag e med han så blir jag super glad och när vi lämnar varandra blir jag deppig och börjar gråta så mycket jag gillar han har aldrig gråtit över en kille så mycket som jag gör för han men problemet e att han har redan börjat att skämma bort mig han betalat allt till mig när jag inte har pengar:)
Om jag och han nu blir tillsammans så kommer jag göra allt för att ha kvar han resten av mitt liv så kär jag e i han:)))

Låter som jag och Dennis. :') Vi började ju som vänner och sedan var vi på g. Och han är rätt bra på att skämma bort mig med genom att betala en massa saker. <3 Vad är det som hindrar er från att bli tillsammans i nuläget? Att ni inte känner varandra tillräckligt eller något annat? I vårt fall var det nog mycket att vi fann varandra när vi båda hade varsitt förhållande. Sedan tog Dennis förhållande slut och månaden efter gick jag ur mitt. Men även om vi var redo för varandra så misstänkte vi att folk i vår omgivning skulle tycka att vi gick in i ett nytt för fort. Så vi tog det lite piano. Vi visste ju vart vi hade varandra och vi umgicks ju ändå typ varje dag. Plus att vi satte tidpunkt för när vi skulle bli tillsammans. :P Vi sa ju att den dagen den första snön faller här i Bro så blir vi officiellt tillsammans. :) Och det tog längre tid än vi hade trott och tänkt. XD

Det e för vi inte har pratat så mycket nu på hockeyn och vi vill inte gå in i ett förhållande så fort när vi inte har pratat med varandra så mycket men vi har kollat på varandra ganska mycket på hockeyn men ingen har vågat säga något till vi åkte till Norrköping då börja allt och det är för 2veckorsen igår så vi e på ge nu ett tag men vi träffas altid på hockeyn och sånt så vi lär känna varandra bättre så ser vi vad som händer och det roliga e att jag e bra vän med hans bror sen innan :)

Ahh, ja då förstår jag att ni tar det lugnt om det bara är två veckor sedan ni började prata. Tycker det är väldigt sunt av er att ta det långsamt och att lära känna varandra innan så man vet om man verkligen passar ihop eller om man bara är kär pga den ytliga attraktionen. :) Jag har varit dålig på det där förut och även om jag bara haft långa förhållanden så har de inte varit speciellt lyckade av den anledningen att man slängt sig in i det utan att ha kollat först att man passar ihop. Denna gång har jag inte gjort det misstaget i alla fall. :)