23 July 2010

Idag har jag varit duktig! Jag har ringt det där samtalet som jag skjutit upp hela veckan. Jag tycker verkligen inte om att ringa till folk jag inte känner! Egentligen tycker jag inte om att ringa över huvud taget. Vad jag har förstått är det en ganska vanlig fobi. Dock inte mindre problematisk för det. Speciellt inte när man börjar bli något äldre och inte längre kan be någon annan (typ pappa) ringa åt en.
Just nu söker jag lägenhet, och även om mycket kan göras på internet så krävs det en hel del telefonsamtal. Och jag är som sagt var sjukt duktig på att skjuta på dem. När man till och med har problem med att ringa sina närmsta vänner, så kan ni ju kanske räkna ut hur lång tid det tar att göra sig redo för ett sådant samtal...
Jag försöker verkligen bättra mig, och ni anar inte hur sjukt bra det känns när jag faktiskt övervunnit mig själv och ringt! Som idag till exempel. Då spelar det liksom ingen roll att samtalet egentligen inte gav någonting. Bara det faktum att jag faktisk ringde är tillräckligt för min del. Sen att jag hade vissa problem med att hålla rösten stadig efteråt när jag skulle försöka prata med pappa, det är väl smällar man får ta. :P
Direct link:
http://dayviews.com/anyonebutme/2010/7/23/