Wednesday 21 December 2016 photo 1/1
|
Förord
Hej, vill först säga ett par ord innan du läser inledningen till en fantasynovell-serie jag fick en idé till.
Jag fick en idé från ingenstans som jag ibland får och utvecklar den till något innan jag sätter det på papper eller ja idag på nätet. Om idén är snarlik någon annan serie eller så det vet jag inte, så jag ber er därför ha överseende ifall där är för många likheter med något annat.
Och kom gärna med feedback eftersom jag vill se om det här är något jag kan utveckla och faktiskt göra en novell-serie på och såklart för att jag vill bli bättre på att skriva.
Har inget namn på serien än men kom gärna med förslag om ni kommer på något namn som skulle passa bra. Kan se konstigt ut på formatet här eftersom jag skrev den i ett program och sen kopierade över den här.
Hoppas ni gillar läsningen.
Inledning
Han sitter ensam hemma vid sin dator igen, han spelar ett spel där han inte ens behöver tänka på längre för han har spelat det så mycket under alla år som en spelfantast eller som folk säger idag nörd. Istället läggs hans tankar på allt skit som hänt honom på senare tid och hur värdelös han är enligt honom själv, det är en negativ cirkel som han har allt för ofta och ibland slutar det riktigt illa.
En gång så hittade hans vän honom i duschen med blod överallt och har ingen aning om hur han hamnade där. Om ni inte har förstått det än så lider Mark av en grov depression , det har hänt så mycket skit för honom och han känner sig ensam. Ensamhet är en av Marks största rädslor speciellt när han varit ensam för länge, det är då hans negativa tankar slår in som om det är någon spirituell mörk kraft som omfamnar honom. Ungefär som i tecknade filmer eller serier där någon ledsen eller så för ett regnmoln över huvudet, inte lika komiskt såklart men mest så att ni fattar grejen.
Det är inte så att han saknar vänner eller familj utan det är något annat som gör att Mark känner sig ensam, inget han heller kan sätta fingret på men han misstänker för det är bristen på en flickvän. Han har varit singel nästan hela tonåren och hatade det, han är en romantisk själv som kan det där med att skriva dikter om kärlek. Mark är en känslig kille vilket nästan är raka motsatsen mot många andra killar idag som gärna ska vara macho på gymmet eller på klubben. Mark är inte som andra killar, han gillar att mysa hemma med någon speciell, spela spel och umgås med vänner. Visst att festa någon gång då och då går väl an men händer verkligen inte ofta och speciellt inte gå på klubb, kanske om han åker på semester utomlands.
Hans mobil ringer och det tar ett tag innan Mark upptäcker att det faktiskt ringer, han satt så långt inne i sina tankar att han stängde ute allt omkring sig. Det är hans vän Estelle, Mark svarar.
Hej?
Hej vad gör du?
Inget som vanligt sitter vid datorn, själv då?
Jag pratar med dig såklart!
Ja jo det är ju sant men ville du något speciellt?
Jag och David har bråkat igen, nu vet jag inte om jag pallar längre!
Estelle och David träffades kort efter att Mark fegade ur en gång och inte vågade bli seriös med Estelle. Nu så bråkar de alltid, det handlar för det mesta om att David sitter för mycket vid datorn och bryr sig knappt om Estelle längre. Mark orkar knappt lyssna på det längre för att han blir mer ledsen över att han inte vågade den gången, det han ångrar mest i livet. Och det gör mer ont i honom att killar som Estelle träffat alltid har behandlat henne illa på ett eller annat sätt när han vet att han själv hade behandlat henne som en prinsessa. Men Mark biter ihop och försöker alltid hjälpa Estelle med allt han kan, Estelle är ju trots allt Marks bästa vän. Så han svarar Estelle..
Estelle, det finns inget att fundera över här om han lägger mer tid på en dator än vad han gör på dig så är det något fel och du vet om det!
Ja.. du har rätt men alla bra tider jag och David har haft då? Ska jag inte överväga dem?
Nej du ska inte överväga dem, du ska komma ihåg dem självklart men inget du kan se över nu när han lägger all sin tid på en dator även när du sitter där hos honom.
Ok.. tack för att du finns här för mig!
Alltid!
Mark lägger på, stänger ner sin dator och lägger sig i sin säng. Han började fundera på Estelle igen det är även då de negativa tankarna slår in igen. Är han snygg nog? Är han så värdelös att han verkligen inte kan hitta någon som tycker detsamma om honom?
Det är de vanligaste tankarna som snurrar runt i huvudet på Mark och det är inte konstigt att han är deppig när hans tankar alltid gräver ner honom tillslut, men Mark somnar efter ett tag.
Mark vaknar av att en fotoram åkte ner på golvet från hyllan bredvid fåtöljen han reser sig upp och går på toa först. När han kommer in i rummet igen så sitter det en kille i fåtöljen och Mark hoppar till, ställer sig redo för att slåss mot en inbrottstjuv. Men då säger killen i fåtöljen..
Du kan vara lugn, jag är ingen inbrottstjuv och jag vill dig inget illa.
Vem är du och hur fan kom du in här? Dörren är ju låst!
Jag är en del av dig så jag har varit här med dig hela tiden och vart du än går.
Är du knäpp eller är jag? Vad fan är det som händer egentligen?
Du borde svära mindre vet du det? Det som händer är att jag visar mig för dig för första gången och att jag visste att du skulle skulle bli rädd.
Nähä! Du menar att ingen skulle blir rädd när någon eller något sitter i ens fåtölj från ingenstans?
Aja men nu är jag här och säger till dig att du kan vara lugn, sätt dig ner så jag kan förklara allt för dig.
Mark fattar inget, drömmer han?, har han blivit galen? Han är rädd men sätter sig ner i sängen och andas djupt.
Sådär mycket bättre! Då är det dags för mig att förklara en del.
Han/den harklar sig och fortsätter.
Som jag sa så är jag en del av dig, jag är ditt inre jag och det är såhär jag ser ut.
Men.. du ser ju typ ut som jag fast mycket smalare kropp och huvud?
Har du aldrig hört att din insida är vacker någon gång?
Öh jo någon gång men det var länge sedan nu.
Ja men nu ser du varför du fått höra det! Nåväl du måste undra varför jag visar mig för dig?
Ja det kan man väl säga.
Det är såhär att du inte alls är värdelös utan tvärtom, du är värdefull för folk runt omkring dig och för faktiskt hela världen.
Du skojar? Du tror inte jag har fått höra det förut?
Jo jag vet att du har det men du har inte hört det av ditt inre jag eller hur?
Nä.. det är väl sant.
Precis så lyssna nu noga.. Du är speciell, du har haft och har speciella krafter utan att du vet om det.
Ok som vadå om jag får fråga? Och varför har jag inte vetat om det?
Du kan se mig till exempel det är en början på allt men du kan så mycket mer än det. Anledningen till att du inte vetat om det är för att du var tvungen att vara medveten om dina krafter för att kunna använda dem.
Okej? Varför får jag veta det nu av alla tidpunkter?
Du var också tvungen att få leva ett vanligt liv som barn utan att utsättas för dina krafter om möjligt. Världen har inte behövt dina krafter heller men det kommer snart att ändras.
Vad snackar du om att världen behöver mina krafter och varför skulle den behöva det nu?
Jo det är såhär att en av dina krafter är att du kan se och kämpa emot Spirits, Spirits är som det låter. Själar och det finns många olika själar som du kan gissa genom att det finns så många människor.
Okej? Så det finns förmodligen onda Spirits som försöker att förstöra världen?
Ja och du är en sorts Spirit men mäktigare, du är en Divine Spirit och de har krafter andra Spirits inte har.
O-okej?
Du kan till exempel gå in i andra människors huvud och dyka upp för den i deras drömmar, du kan även slåss mot onda Spirits som hemsöker dem.
Okej så du försöker intala mig att jag kan det här för att jag har blivit galen och hallucinerar, jag fattar.
Okej för att övertyga dig så jag förklara en grej till du kan göra, ganska simpelt.
Haha okej jag är i idel öra!
Ta upp fotot som ramlade ner på golvet, jag ber om ursäkt för det där förresten..
Okej, ja tur för mig att den inte gick sönder antar jag.
Mark tar upp fotoramen med bilden på när Mark var kanske ett år gammal. Mark tänkte bara att det är en fånig dröm. Marks inre jag fortsatte.
Kolla på fotot, koncentrera dig på dina ögon och tänk dig att du är där men viktigast av allt tro på att du kan ta dig dit.
Okej jag gör ett försök då.
Mark kollade på fotot där han sitter med en nalle med ett stort leende, han koncentrerar sig på ögonen och tänker på att han vill ta sig till den stunden.
Nu stäng ögonen i tre sekunder och öppna dem igen.
Mark blundar och räknar sakta till tre, öppnar ögonen.
En blixt smäller av mitt i ansiktet på Mark och allt eftersom kommer bilden tillbaka så ser han att han håller på att bli fotad av sin mammas kompis Uno. Han kunde inte tro det, det funkade och han sitter verkligen där i stunden fotot togs men hur? Drömmer han fortfarande? Vad fan händer?
Hur ska han ta sig tillbaka? Första tanken som slog Mark var att göra samma sak igen fast tänka på att komma hem. Han blundade, räknade till tre och öppnade ögonen igen. Han var tillbaka där framför sitt inre jag, sittandes på sängen.
Tror du mig nu då? Ler Marks inre jag.
J-ja ja men hur är det möjligt? Det är ju omöjligt att resa i tiden och allt det där?
Som jag sa så är du speciell, jag glömde berätta för dig hur du tog dig tillbaka men du listade ut det snabbt. Du kunde det fast att du inte visste det innan.
Alltså det här är för mycket, det här går inte.
Gå och lägg dig igen och försök göra samma sak när du vaknar då så får du se.
Mark fattade ingenting men han var faktiskt trött och gick och lade sig igen.
Hoppas ni gillar läsningen.
Annons
Directlink:
http://dayviews.com/aquaz/521801226/