Saturday 17 January 2009 photo 1/1
|
Just nu dansar på mitt trappsteg
och runt om mig grönskar träden,
det finns mycket frukt att äta och vägen är ljus
Kära trappa,
Trots att du har murknande trappsteg, som döljer djupa brunnar och brännässlor,
trots dina vassa spikar, trots allt detta, vågar jag gå där
Jag har ett stadigt räcke på vardera sida, och ljus för min fötter.
Det kan bli vinter och kallt, och man snubblar nedåt ett par steg, eller fryser fast på stället.
Det är kyligt, men det går, man måste bara vara mer försiktig och eftertänksam.
Och det är kanske då, när man är fastfrusen i isen, som man får tid till att tänka efter, växa och förstå.
Och sinom tid kommer våren åter och slickar stegen rena.
Man ska inte hasta och klampa sig framåt, det är då man trampar igenom de svaga bräderna.
Allt har sin tid, vi har trots allt hela livet på oss.
Vad får oss att streta vidare om vi inte tror att ljus väntar oss där framme?
Vi ser ljuset på stigen och runt våra fötter, även om vi erkänner det,
för hur skulle vi annars kunna se överhuvutaget?
Trappan är hopp, även om vi inte vet vart den leder
För vem bygger en trappa dit ingen vill ta sig?
Nej trappor är byggda för att ta sig till ett förbestämt mål, att ta sig uppåt.
__________________________
"Du visar mig vägen till liv,
Hos dig finns glädjens fullhet,
Ständig ljuvlighet i din högra hand"
(Ps 16:11)
och runt om mig grönskar träden,
det finns mycket frukt att äta och vägen är ljus
Kära trappa,
Trots att du har murknande trappsteg, som döljer djupa brunnar och brännässlor,
trots dina vassa spikar, trots allt detta, vågar jag gå där
Jag har ett stadigt räcke på vardera sida, och ljus för min fötter.
Det kan bli vinter och kallt, och man snubblar nedåt ett par steg, eller fryser fast på stället.
Det är kyligt, men det går, man måste bara vara mer försiktig och eftertänksam.
Och det är kanske då, när man är fastfrusen i isen, som man får tid till att tänka efter, växa och förstå.
Och sinom tid kommer våren åter och slickar stegen rena.
Man ska inte hasta och klampa sig framåt, det är då man trampar igenom de svaga bräderna.
Allt har sin tid, vi har trots allt hela livet på oss.
Vad får oss att streta vidare om vi inte tror att ljus väntar oss där framme?
Vi ser ljuset på stigen och runt våra fötter, även om vi erkänner det,
för hur skulle vi annars kunna se överhuvutaget?
Trappan är hopp, även om vi inte vet vart den leder
För vem bygger en trappa dit ingen vill ta sig?
Nej trappor är byggda för att ta sig till ett förbestämt mål, att ta sig uppåt.
__________________________
"Du visar mig vägen till liv,
Hos dig finns glädjens fullhet,
Ständig ljuvlighet i din högra hand"
(Ps 16:11)