Sunday 20 September 2009 photo 1/1
|
Då kom dagen då jag verkligen tittar tillbaka. Jag viste att den här dagen skulle komma då ångesten har hunnit ikapp mig. Jag säger alltid till mig själv och folk som ber om råd att man aldrig ska försöka fötränga saker och ting och att man aldrig ska lägga saker bakom sig för att må bätre för stunden. För en vacker dag så hinner ångesten ikapp dig och då mår du dåligare än nånsin !
jag backar tillbaka bandet och minns första gången vi prata och börja bli vänner. Vi gick från en fest och prata om några gånger vi hade setts när vi var mindre typ på gothia osv. Vi pratade också om den där killen du hade börjat träffa och jag gav dig lite råd. Just då kände vi inte varandra men det var efter den dagen vi inte kunde släppa varandra. Tårarna rinner som ett sotrt vattenfall då ja tänker tillbaka på minnerna då vi hoppa i vatten pölar och hade druckit massa wisky, samma kväll som ja beställde en taxi som vi åkte två meter med för vi inte hade några pengar. Det var också samma kväll som vi lifta med en polis bil. Eller alla gånger vi stått upp för varandra. Dem gånger du fixade skljuts när ja hade det jobbigt så ja kunde komma till dig. Eller dem gångerna ja slogs och stod framför dig.Jag minns också en kväll då vi hade varit på fest och åkte taxi hem till mig, Kl fem på morgonen ställde ja mig och laga hemgjorde köttbullar, mackaroner och majonäs och satt och åt på diskbänken OCh dumma som vi var så rökte vi inne . Sen får du för dig at lägga dig på soffan och softa med ett tecke och ett fimp glas decka du och ja gick upp. På morgonen kom pappa hem och du skämdes så mycket att du inte ens sa hej utan skynda dig upp på rummet till mig. Eller en annan gång när du rusar ut till mig och säger att du blöder och hur det var du förstår va ja menar om du läser det. Men de du inte viste va det att hans mamma precis hade kommit hem när ja då sa det till dig så rusa du in på rummet och låste. Eller när vi inte hade något bätre för oss än att sitta på mitt rum och dricka vodka och spela in filminspelningar på mobilen och det ena och det andra. Jag tänker också på när vi var på snäckestrand och jag skulle åka iväg för att handla dricka vi kanske var iväg från varandra en halvtimme högst men ja väl kommer tillbaka så ser vi varandra och vi springer med all lycka ivärlden till varandras famnar och ramlar i sanden och säger att vi saknat varandra. Det va samma kväll som vi lifta med nattvandrare och du stal med dig en kudde , den kudden har jag fortfarande hemma. Den gången vi gick från valda tre kant och laga oss en riktigt god middag. Alla gånger som vi gråtit i varandras famnar, alla gånger vi bråkat men bara kunnat kolla på varandra och skrattat alla gånger ja gått upp sju på morgonen och städat hela huset och gjort mat. Alla dem mornarna vi vaknat vi varandras sida och bara skrattat och kramat om varandra. Jag vet att jag har förstört allt detta. Men ja är ytterst glad att du är så stark som du är. Och ja är ytterst glad över att ja fortfarande kan se tillbaka på alla minnen och vara glad att ja fick vara din vän så länge det vara. Och ja är lycklig och stolt över att kunna säga att va som än händer kommer du att finnas i mitt hjärta vad som än händer oss. OCh att ja älskar dig som mitt eget kött och blod. Det här är ingen frågan om förlåtelse och att få allt tillbaka utan. Det här var ångesten som var tvungen att komma ut i ord. trosts allt detta så finner ja fortfarande inga ord som beskriver dig. !
jag backar tillbaka bandet och minns första gången vi prata och börja bli vänner. Vi gick från en fest och prata om några gånger vi hade setts när vi var mindre typ på gothia osv. Vi pratade också om den där killen du hade börjat träffa och jag gav dig lite råd. Just då kände vi inte varandra men det var efter den dagen vi inte kunde släppa varandra. Tårarna rinner som ett sotrt vattenfall då ja tänker tillbaka på minnerna då vi hoppa i vatten pölar och hade druckit massa wisky, samma kväll som ja beställde en taxi som vi åkte två meter med för vi inte hade några pengar. Det var också samma kväll som vi lifta med en polis bil. Eller alla gånger vi stått upp för varandra. Dem gånger du fixade skljuts när ja hade det jobbigt så ja kunde komma till dig. Eller dem gångerna ja slogs och stod framför dig.Jag minns också en kväll då vi hade varit på fest och åkte taxi hem till mig, Kl fem på morgonen ställde ja mig och laga hemgjorde köttbullar, mackaroner och majonäs och satt och åt på diskbänken OCh dumma som vi var så rökte vi inne . Sen får du för dig at lägga dig på soffan och softa med ett tecke och ett fimp glas decka du och ja gick upp. På morgonen kom pappa hem och du skämdes så mycket att du inte ens sa hej utan skynda dig upp på rummet till mig. Eller en annan gång när du rusar ut till mig och säger att du blöder och hur det var du förstår va ja menar om du läser det. Men de du inte viste va det att hans mamma precis hade kommit hem när ja då sa det till dig så rusa du in på rummet och låste. Eller när vi inte hade något bätre för oss än att sitta på mitt rum och dricka vodka och spela in filminspelningar på mobilen och det ena och det andra. Jag tänker också på när vi var på snäckestrand och jag skulle åka iväg för att handla dricka vi kanske var iväg från varandra en halvtimme högst men ja väl kommer tillbaka så ser vi varandra och vi springer med all lycka ivärlden till varandras famnar och ramlar i sanden och säger att vi saknat varandra. Det va samma kväll som vi lifta med nattvandrare och du stal med dig en kudde , den kudden har jag fortfarande hemma. Den gången vi gick från valda tre kant och laga oss en riktigt god middag. Alla gånger som vi gråtit i varandras famnar, alla gånger vi bråkat men bara kunnat kolla på varandra och skrattat alla gånger ja gått upp sju på morgonen och städat hela huset och gjort mat. Alla dem mornarna vi vaknat vi varandras sida och bara skrattat och kramat om varandra. Jag vet att jag har förstört allt detta. Men ja är ytterst glad att du är så stark som du är. Och ja är ytterst glad över att ja fortfarande kan se tillbaka på alla minnen och vara glad att ja fick vara din vän så länge det vara. Och ja är lycklig och stolt över att kunna säga att va som än händer kommer du att finnas i mitt hjärta vad som än händer oss. OCh att ja älskar dig som mitt eget kött och blod. Det här är ingen frågan om förlåtelse och att få allt tillbaka utan. Det här var ångesten som var tvungen att komma ut i ord. trosts allt detta så finner ja fortfarande inga ord som beskriver dig. !
Comment the photo
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/ashnie/411119455/