Sunday 19 May 2013 photo 1/1
|
För att få igång något här så tänkte jag ställa några frågor o se om någon eller några vill svara, kanske hitta något att diskutera om. Dessa frågor är riktade mot till dom som har autism, som jag har. Lite för att jag själv vill veta också om andra med autism. Känner inte många som har samma jag. Så därför, frågorna. Har lite fler frågor, men om många svarar på detta och det blir lite prat så skickar man upp flera bilder med frågor.
När någon frågar om din diagnos, är du villig till att svara och förklara eller avstår ifrån du att svara då?
När du får kontakt med nya personer som du ska lära känna, hur länge väntar du med att säga att du har autism? Och kan därmed förklara också att man kan ha sociala problem.
Kan du ibland känna av att din nyfikenhet inte har någon gräns när du är intresserad av något eller när du ställer frågor till någon? Liksom att du vill veta allt o allting, även i detalj.
Vi alla är ju olika till hur vi är, men med diagnosen, blir du stressad av vistas bland stora folkgrupper? T,ex vid ett köpcentrum, marknad på stan, konserter. Ibland kan få panik och vill ut o va lite ensam.
Har du svårt att upprätthålla ett socialt nätverk eller har du lätt för det? Då menar jag t,ex med svårt, att man inte har lätt att få kontakt och ha kvar kontakten med andra nya personer. Och med lätt, precis som många andra, ha många att umgås med, prata med osv.
Har du större behov av att prata med personer i telefon och öga mot öga för att du ska kunna läsa av en person bäst, än att skriva med andra?
Lär du dig bäst genom av att se, än att höra och läsa?
Kan du hamna i din "bubbla" när du får panik, känner obehag eller vid liknande händelser?
Annons
Comment the photo
Anonymous
Mon 20 May 2013 12:35
1. Jag svarar beroende på vem som frågar.
2. Om det är en framtida vän, eller någon jag kommer umgås med ofta, säger jag det direkt för att undvika missförstånd.
3. Nej.
4.JA.
5.nej det har jag inte.
6. personer jag inte känner vill jag skriva med, personer jag känner kan jag prata med.
7. se
8. ja.....
2. Om det är en framtida vän, eller någon jag kommer umgås med ofta, säger jag det direkt för att undvika missförstånd.
3. Nej.
4.JA.
5.nej det har jag inte.
6. personer jag inte känner vill jag skriva med, personer jag känner kan jag prata med.
7. se
8. ja.....
1. Jag svarar alltid och är väldigt öppen om min diagnos. Bland annat för att jag vill att folk ska kunna förstå mitt annorlunda sätt att tänka och för att all kunskap är bra kunskap. :)
2. Beror helt på. Ibland kan det komma upp första gången vi pratar, ibland tar det evigheter. Men som sagt, jag är öppen med det.
3. Ja. Jag har många gånger framstått som otrevlig och okänslig för att jag kommit med frågor pga ren och skär nyfikenhet.
4. Absolut. Jag är otroligt stresskänslig, så med det + social"fobi" och ångest kan det bli outhärdligt.
5. Ovanligt lätt.. Både med att skapa nya sociala nätverk och att bibehålla redan existerande.
6. Jag är mest bekväm över internet, i text eftersom jag då kan tänka, korrigera och analysera helt i fred och inte känner att jag har en press på mig. Men mellan öga mot öga och telefon så vet jag inte riktigt. Antagligen telefon eftersom jag bara kan lägga på om det blir för jobbigt. Men jag vill också kunna läsa av kroppsspråk mm. så ja.. det är olika.
7. Med praktiska saker lär jag mig genom att tänka och se. Kan räcka med att jag ser verktygen och materialet så kan jag analysera och själv komma fram till det korrekta sättet att göra något på (Gav mina hantverks lärare en mindre chock när jag kunde allt de skulle lära ut.)
I teoretiska ämnen läser jag hellre än hör då jag vill kunna analysera, repetera osv i fred.
8. Japp. Jag blir då "apatisk", lyssnar inte (jag hör och tar in, men lyssnar inte) och min hjärna sysselsätter sig med något annat, lugnande. Tex. letar mönster i tapeter mm.
2. Beror helt på. Ibland kan det komma upp första gången vi pratar, ibland tar det evigheter. Men som sagt, jag är öppen med det.
3. Ja. Jag har många gånger framstått som otrevlig och okänslig för att jag kommit med frågor pga ren och skär nyfikenhet.
4. Absolut. Jag är otroligt stresskänslig, så med det + social"fobi" och ångest kan det bli outhärdligt.
5. Ovanligt lätt.. Både med att skapa nya sociala nätverk och att bibehålla redan existerande.
6. Jag är mest bekväm över internet, i text eftersom jag då kan tänka, korrigera och analysera helt i fred och inte känner att jag har en press på mig. Men mellan öga mot öga och telefon så vet jag inte riktigt. Antagligen telefon eftersom jag bara kan lägga på om det blir för jobbigt. Men jag vill också kunna läsa av kroppsspråk mm. så ja.. det är olika.
7. Med praktiska saker lär jag mig genom att tänka och se. Kan räcka med att jag ser verktygen och materialet så kan jag analysera och själv komma fram till det korrekta sättet att göra något på (Gav mina hantverks lärare en mindre chock när jag kunde allt de skulle lära ut.)
I teoretiska ämnen läser jag hellre än hör då jag vill kunna analysera, repetera osv i fred.
8. Japp. Jag blir då "apatisk", lyssnar inte (jag hör och tar in, men lyssnar inte) och min hjärna sysselsätter sig med något annat, lugnande. Tex. letar mönster i tapeter mm.
Anonymous
Mon 20 May 2013 11:40
Jo precis man vill ju informera andra om just det man har. Kunskap är bra kunskap, helt rädd. Okej, då är jag iaf inte ensam om att inte ha någon gräns när det kommer till nyfikenheten alltså. När man pratar med någon öga mot öga har jag lättare att förbereda vad jag ska säga, kan ju lättare då läsa en person då. Jo, att bli "apatisk" är vi båda lika där.
EmmaahB
Sun 19 May 2013 19:16
Den första frågan: Jag försöker svara så gott jag kan (för jag vet inte riktigt hur man ska förklara det för andra), men det kan också bero på vem som frågar. Men det har bara varit mina kompisar som har gjort det.
Andra: det är olika vem det är. I skolan så har jag inte sakt det till alla förutom mina närmaste kompisar.
Tredje: De har jag inte tänkt på men det kan nog bli så ibland. Men jag brukar inte fråga andra men jag lyssnar på vad andra säger om varandra.
Fjärde: När jag var mindre så tyckte jag att det var jobbigt men det har blivit bättre nu när jag har blivit lite äldre.
Femte: Det är lite olika. Jag kan prata och umgås med många om det är kompisar som jag känner. Men om det är någon som jag träffar så kan hålla kontakten med den. Det är oftast dom som slutar hålla kontakten med mig då.
Sjätte: Jag tycker det är bättre men ibland så vågar jag inte så då tycker jag det är lättare att skriva. Men nu så har jag börjat prata med med människor som jag inte känner så mycket.
Sjunde: Det kan vara olika. Om det är något som jag tycker är kul så läser jag gärna. Men om det är något annat så lär jag mig bättre genom att se och lyssna.
Åttonde: Ja
Andra: det är olika vem det är. I skolan så har jag inte sakt det till alla förutom mina närmaste kompisar.
Tredje: De har jag inte tänkt på men det kan nog bli så ibland. Men jag brukar inte fråga andra men jag lyssnar på vad andra säger om varandra.
Fjärde: När jag var mindre så tyckte jag att det var jobbigt men det har blivit bättre nu när jag har blivit lite äldre.
Femte: Det är lite olika. Jag kan prata och umgås med många om det är kompisar som jag känner. Men om det är någon som jag träffar så kan hålla kontakten med den. Det är oftast dom som slutar hålla kontakten med mig då.
Sjätte: Jag tycker det är bättre men ibland så vågar jag inte så då tycker jag det är lättare att skriva. Men nu så har jag börjat prata med med människor som jag inte känner så mycket.
Sjunde: Det kan vara olika. Om det är något som jag tycker är kul så läser jag gärna. Men om det är något annat så lär jag mig bättre genom att se och lyssna.
Åttonde: Ja
EmmaahB
Sun 19 May 2013 21:11
När det blir för jobbig och kan börja gråta ibland så typ lyssnar jag inge mer på dom runt om säger. Jag kan inte göra det när jag vill det blir bara när det blir för jobbigt
Anonymous
Sun 19 May 2013 21:15
Alltså blir det så automatiskt att du slutar lyssna, du hör men lyssnar inte?
LinneaGB
Sun 19 May 2013 15:17
Första och andra: beror på vem jag pratar med. tredje: Ne, någon gräns har jag väl. fjärde: Nej, inte direkt. femte: Jo, lite. sjätte: nej. sjunde: Beror på. åttonde: Det händer
Anonymous
Sun 19 May 2013 15:14
Okej. Vad är det som beror på vad för att du ska kunna svara o förklara om din diagnos?
LinneaGB
Sun 19 May 2013 15:32
Helt enkelt vad det är för människa, är det min värsta fiende som frågar, så berättar jag inte. Däremot typ lärare, och andra berättar jag för direkt.
Disturbed-Angel
Sun 19 May 2013 14:25
Jag är diagnostiserad med bland annat Asperger , Jag är rätt öppen med min problematik jag har så om folk frågar brukar jag svara. Men jag brukar inte berätta för nya människor jag träffar om dem inte frågar varför jag är konstig :P
Jag kan ibland fråga "omöjliga frågor" som min sambo kallar det. Men jag brukar kunna släppa det om jag inte får svar.
Jag har stora problem med att vistas på platser med mycket folk. Får panik och blir helt uttömd på all energi på bara några minuter.
Jag har svårt att hålla kontakten med människor runt omkring mig då jag har så stora svårigheter med att vistas bland folk så håller jag mig gärna hemma, jag tycker inte heller om att prata i telefon så pratar bara med folk om man träffas IRL.
Jag lär mig bäst av att göra och se saker göras samtidigt som någon förklarar. Att läsa en text och försöka förstå är svårt för mig. Kan inte koncentrera mig och har svårt att ta in den nya informationen. När jag får panik hamlar jag inte i någon bubbla utan blir snarare arg, irriterad och gråtfärdig. Måste ta mig ifrån situationen fort känns det som.
Jag kan ibland fråga "omöjliga frågor" som min sambo kallar det. Men jag brukar kunna släppa det om jag inte får svar.
Jag har stora problem med att vistas på platser med mycket folk. Får panik och blir helt uttömd på all energi på bara några minuter.
Jag har svårt att hålla kontakten med människor runt omkring mig då jag har så stora svårigheter med att vistas bland folk så håller jag mig gärna hemma, jag tycker inte heller om att prata i telefon så pratar bara med folk om man träffas IRL.
Jag lär mig bäst av att göra och se saker göras samtidigt som någon förklarar. Att läsa en text och försöka förstå är svårt för mig. Kan inte koncentrera mig och har svårt att ta in den nya informationen. När jag får panik hamlar jag inte i någon bubbla utan blir snarare arg, irriterad och gråtfärdig. Måste ta mig ifrån situationen fort känns det som.
Anonymous
Sun 19 May 2013 14:34
Okej.Så du väntar med att berätta vad du har tills andra börjar ifrågestätta dina beteenden o så alltså? Kan man också göra. Men det att du svart att vistas runt folk, har det jämt varit så? Omöjliga frågor? Bah finns inga sådana, bara omöjliga svar ;)
Disturbed-Angel
Sun 19 May 2013 15:30
Ja, jag brukar inte träffa nya människor direkt så har aldrig behövt förklara , men jag tror att jag skulle vänta med att berätta tills jag känner dem väl eller de börjar fråga varför jag inte vill hänga med på bio eller så. Jag har alltid haft jättesvårt för mycket folk. Men det har blivit svårare och svårare ju äldre jag blivit.
16 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/asperger-autism/514428810/