Wednesday 4 June 2008 photo 4/5
|
vila i frid, Findus.
du var den bästa katt man kan önska sej.
jag kommer ihåg när vi skaffade dej.
vi åkte långt uta shottaheiti, endast för dej.
du kostade ingenting, men jag och Josefin,
blott sex och tio år,
hade tagit med varsin tia att ge hennes dåvarande ägare.
du var så fin och så liten.
sen gick det några år,
och du började bete dej konstigt,
bita folk, allvarligt.
vi förstod inte vad som hade hänt med dej.
du bet ju båda mamma och vår granne så allvarligt
att de fick åka till sjukhuset och få en spruta.
men sen lugnade du dej.
du blev jättekelig och hur bäst på alla sett,
tyckte vi.
vår granne nämligen.
hon sa att vi "inte hade tid" med Findus.
att vi åkte bort för mycket.
att hon tog hand om henne alldeles för mycket.
det var ju hon som tog in Findus för första början,
när hon stod utanför grannens terassdörr,
för att lindra SIN smärta för att HENNES katt hade dött.
"Skyll dej själv" - tänke vi alla.
men nej nej, hon skulle avlivas.
just när hon blivit så otroligt gosig.
i sex år dryg levde du, Findus.
du var en fin katt, en riktigt fin och undrbar katt,
även fast du klöste och bet.
fast det är väl bland annat sådant en katt gör?
så idag hände det.
det var därför jag inte var i skolan idag, om någon undrar.
findus.
du är bäst.
jag älskar dej.
du var den bästa katt man kan önska sej.
jag kommer ihåg när vi skaffade dej.
vi åkte långt uta shottaheiti, endast för dej.
du kostade ingenting, men jag och Josefin,
blott sex och tio år,
hade tagit med varsin tia att ge hennes dåvarande ägare.
du var så fin och så liten.
sen gick det några år,
och du började bete dej konstigt,
bita folk, allvarligt.
vi förstod inte vad som hade hänt med dej.
du bet ju båda mamma och vår granne så allvarligt
att de fick åka till sjukhuset och få en spruta.
men sen lugnade du dej.
du blev jättekelig och hur bäst på alla sett,
tyckte vi.
vår granne nämligen.
hon sa att vi "inte hade tid" med Findus.
att vi åkte bort för mycket.
att hon tog hand om henne alldeles för mycket.
det var ju hon som tog in Findus för första början,
när hon stod utanför grannens terassdörr,
för att lindra SIN smärta för att HENNES katt hade dött.
"Skyll dej själv" - tänke vi alla.
men nej nej, hon skulle avlivas.
just när hon blivit så otroligt gosig.
i sex år dryg levde du, Findus.
du var en fin katt, en riktigt fin och undrbar katt,
även fast du klöste och bet.
fast det är väl bland annat sådant en katt gör?
så idag hände det.
det var därför jag inte var i skolan idag, om någon undrar.
findus.
du är bäst.
jag älskar dej.
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/atomkrasch/216721374/