![Bella :] (AtTenTiOnc0re) Stockholm ,Stockholm](http://cdn07.dayviews.com/74/_u8/_u8/_u6/_u2/_u6/u886263/1261339250_2.jpg)
February
Thursday 2 April 2009 photo 11/11
|
För er som pallar läsa ><'
Hon vaknar mitt i natten, har haft ännu en dröm om honom. När hon kliver upp och drar på sig nattlinnet så känner hon en kall kår längst ryggraden. Golvet är iskallt. Hon går in i köket och ser att det lyser i vardagsrummet så hon ser efter vem som är vaken, hennes bror. Han ser på henne med sina blåa tröstande ögon och frågar sedan:
- Har du drömt om Oliver igen?
Hon nickar, han ställer sig upp och tar henne i sin famn. Hon svettas kallt och skakar - ännu en ångestattack, tänker han.
Han var den ända som visste hur hon verkligen kände för Oliver, och de två syskonen var den ända i byn som int visste att han levde..
Han ledde henne in till rummet och de kröp ihop i sängen, han låg vaken bredvid henne tills hon somnat, sedan somnade han också.
Nästa morgon så vaknade av att Erik, hennes bror, la armen om henne. Hon låg kvar i sängen ett tag och gick sedan ut för att hämta luft och kände sedan kännslan av att någonting int stämde.. Känslan hon fick ibland då hon tänkte på honom, att det var hennes fel att han dog.
Vinden tog tag i hennes långa tjocka svarta hår och blåste framåt. En tår rullade ner för hennes kind och hon drog tröjan tätare kroppen. Bergens toppar var täckta av snö och det blåste kallt, men hon kunde int känna det.. Hon kunde int känna någonting..
Hon hade hans hjärta, hans liv i sig.. Hon hade int levt om han int hade gett henne sitt hjärta, men nu var han död istället.. Han var borta för alltid.. Det högg i henne när hon tänkte på att han var död på grund av henne, och det gjorde att hon fick en attack. Hon höll i sig i ett träd, men det hindrade int hennes fall till marken. Hennes knän och händer slog i marken, där låg hon som en död groda på marken och orkade int röra sig, vad skulle det tjäna till?
Det fanns ingenting i denna värld som gjorde livet värt längre, och hon tänkte int röra sig förrän hon dött.. Med slutna ögon drömde hon om hanns ansikte, om hanns underbara överkropp, om hanns underbara händer som smekte hennes hår. Hon hade bara varit elva år och han sexton då hon började se på honom på det sättet, men hon var för liten.. Visste int vad kärlek var, enligt de vuxna - men hon älskade honom mer än vad de älskade sina makar.
Den natten då hon upptäckte sitt hjärtfel kunde man int göra något mer än en transplantation, men det fanns ett problem.. Det var bara han som hade samma blodgrupp som henne i hela byn, och de var tvugna att operera på direkten.. Innan hon fått hjälp så hade hon kollapsat. Han var den som hade hittat henne och stannat hos henne tills hon fick hjälp. Och vad fick han för tack, jo han fick dö..! Det var int rätt!
Jag hinner int skriva mer idag.. kommer imorn, tack för att ni läste (a)
Hon vaknar mitt i natten, har haft ännu en dröm om honom. När hon kliver upp och drar på sig nattlinnet så känner hon en kall kår längst ryggraden. Golvet är iskallt. Hon går in i köket och ser att det lyser i vardagsrummet så hon ser efter vem som är vaken, hennes bror. Han ser på henne med sina blåa tröstande ögon och frågar sedan:
- Har du drömt om Oliver igen?
Hon nickar, han ställer sig upp och tar henne i sin famn. Hon svettas kallt och skakar - ännu en ångestattack, tänker han.
Han var den ända som visste hur hon verkligen kände för Oliver, och de två syskonen var den ända i byn som int visste att han levde..
Han ledde henne in till rummet och de kröp ihop i sängen, han låg vaken bredvid henne tills hon somnat, sedan somnade han också.
Nästa morgon så vaknade av att Erik, hennes bror, la armen om henne. Hon låg kvar i sängen ett tag och gick sedan ut för att hämta luft och kände sedan kännslan av att någonting int stämde.. Känslan hon fick ibland då hon tänkte på honom, att det var hennes fel att han dog.
Vinden tog tag i hennes långa tjocka svarta hår och blåste framåt. En tår rullade ner för hennes kind och hon drog tröjan tätare kroppen. Bergens toppar var täckta av snö och det blåste kallt, men hon kunde int känna det.. Hon kunde int känna någonting..
Hon hade hans hjärta, hans liv i sig.. Hon hade int levt om han int hade gett henne sitt hjärta, men nu var han död istället.. Han var borta för alltid.. Det högg i henne när hon tänkte på att han var död på grund av henne, och det gjorde att hon fick en attack. Hon höll i sig i ett träd, men det hindrade int hennes fall till marken. Hennes knän och händer slog i marken, där låg hon som en död groda på marken och orkade int röra sig, vad skulle det tjäna till?
Det fanns ingenting i denna värld som gjorde livet värt längre, och hon tänkte int röra sig förrän hon dött.. Med slutna ögon drömde hon om hanns ansikte, om hanns underbara överkropp, om hanns underbara händer som smekte hennes hår. Hon hade bara varit elva år och han sexton då hon började se på honom på det sättet, men hon var för liten.. Visste int vad kärlek var, enligt de vuxna - men hon älskade honom mer än vad de älskade sina makar.
Jag hinner int skriva mer idag.. kommer imorn, tack för att ni läste (a)
Comment the photo
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/attentionc0re/350597599/
Visa toppen
Show footer