Tuesday 30 November 2010 photo 15/23
|
FF del 15
Amanda
Det var verkligen som att vara dör. Tror jag.
Jag har ju aldrig varit död på riktigt, men jag tror det var såhära man kände när man var död.
Allt var svart en stund men efter ett tag så öppnas ett ljus och man kommer in i en massa drömmar. Det var faktiskt ganska coolt, men jag föredrar ju livet.
- Älskling? Toms röst. Åh Tom!
Jag spärrade upp mina ögon och fick se Tom sitta halvgråtandes bredvid mig. Han höll i min hand.
- åh älskling! Suckade jag. Han böjde sig emot mig och gav mig en lång kram som sedan avslutades med en kyss, eller inte bara en kyss.
Det var som eller ja det var fantastiskt, det var som om jag inte hade kysst honom på åratal.
En sköterska kom in i rummet och avbröt oss med ett host.
- Ser att du har vaknat. Jag tänkte ta lite blodprover.. mummlade hon medans hon tog fram en massa nålar och jag vet inte vad. Egentligen var jag inte sådära jätte rädd för dom. Men det hära var läskigt.
Tom höll min hand hårt medans hon stack dom dära fula nålarna i min arm.
- Sådär ja sa hon efter ca 2 sek. Även om det kändes som 200 sek.
Hon gick ut ur rummet med en menande blick.
Efter en kort stund kom hon tillbaka med ett leende.
Jag fnös, varför ler hon för? Jävla kärring. Jag ville bara ut härifrån hem till Tomii..
- Allt ser bra ut, tur att ni kom itid annars hade det varit kört hörru.. Hon tog fram en massa papper som jag skulle skriva på.
Jag hostade.
- Eh, måste jag säga till mina föreldrar ?
Läkaren såg på mig med ett flin.
- Jaa såklart lilla du. Du är inte myndig än!
Jag blev illamående av den dära satkärringen. Men hallå, hon betedde sig som en jävla mormor eller nått, du vet när dom nyper tag i ens kinder och ba '' lilla gumman då!'' Men du fattar.
Hemskt.
Tom såg på mig när hon hade gått ur ur rummet.
- Vill du ringa dom nu ? Frågade han.
- Nej, jag gör det när jag har kommit härifrån, jag orkar inte med att dom ska komma hit och tjaffsa.
Han nickade.
- Jag förstår.
Maja
Jag suckade.
Jag var en dålig vänn, en riktig dålig vänn!
Inte fan lämmnar man sin bästakompis med ett par jävla idioter. Och jag som visste vad som kunde hända, Jag som till och med visste!
Bill kollade på mig.
- Vad är det älskling? Han la sin hand på min och såg in i mina ögon.
- Jag vet inte.. mummlade jag.
Jag är bara en sån dålig kompis, jag skulle aldrig ha lämnat henne Bill! Jag visste ju vad som kunde hända, men jag sket i det! Bill såg på mig med alvarliga ögon.
- Du är ingen dålig vänn älskling, Verkligen inte! Det hära är inte ditt fel, och du kunde ju inte ha vetat att Jakki? Var det så han hette? Jag nickade.
Ja, att Jakki skulle ha gjort det dära just idag.. Eller hur ? Han la sina armar om mig.
- Nej.. Men ändå, jag visste att det kunde hända.. jag visste det! Tårarna föll ner från mina ögon och landade på mina kinder, Jag torkade bort tårarna och kom på att jag hade mascara på mig. Jag såg på Bill. Han började skratta.
- Skratta inte! Sa jag argt. Han slutade genast skratta.
- Förlåt, du är bara så gullig. Kom vi går till toaletten.
Vi gick klev upp och började gå igenom korridoren. Den var lång och hemsk, och den stank!
Tillslut kom vi fram till en toalett. Bill hjälpte mig att torka bort mascaran som var utanför och utkladdat. När allt var borta stog han bara och höll om mig.
- Bill..
- Ja gumman ?
- släpp mig aldrig, för isåfall faller jag..
- älskling, jag släpper dig aldrig. Du är i mina armar nu och föralltid.
Tom
att se på amanda ligga o lida är fan inge kul. den smärta hon känner, känner jag.
Det är bara så.
- Hur är det älskling? Hon andades tungt.
- sådära mummlade hon.
- Har du ont någonstans? Okej, jag kanske var överdriven. Men jag är bara rädd, jamenar. Tänk dig se den du älskar mest utav allt här på jorden först ligga medveteslös. Sen ligga på sjukhuset & må dåligt.
Hon nickade.
- Överallt, jag känner mig så konstig. Som om jag inte orkar göra någonting orkar knappt resa mig upp älskling. Hon blundade. Jag kysste hennes mjuka panna .
- Jag förstår, men läkaren sa att det är bara för att din hjärna la nästan av igår eller, ja eller vad man ska säga.. Den måste ha ett par dagar på sig för att ställa allt till rätta.
Amanda nickade.
- Ja. Jag lyssnade på hennes tunga andetag.
- Dom har tagit fast Jakki föresten sa jag sedan. Amanda spärrade upp ögonen nu, hon gapade.
- Är du seriös?! Jag såg orolig på Amanda.
- Ja, är det inte bra ? Eller?
- fan.. fan.. fan!
- Vad är det gumman!?
- Men du förstår ju inte, när han kommer ut igen så kommer han göra om samma sak, eller någonting värre! Hon drog upp sina händer till sitt ansikte.
- Nej, men ifall han så ens rör dig, då ska ja.. Dörren öppnades och Bill och Maja kom inspringandes.
- AMANDA! Ropade Maja. Hon kom fram och kramade om Amanda länge.
- Då ska du? Sa Bill sedan. Jag såg på Bill.
-Så ska jag döda den dära psykiska ungen. avslutade jag. Bill flinade.
- bra, rätt åt honom. Idiot.
Jag nickade.
Maja
- amanda förlåt, jag skulle aldrig ha lämnat dig! Amanda kollade på mig konstigt.
- Det hära är inte ditt fel Maja? Det förstår du väll. Det är jag som va dum i huvudet som ens drack den dära ölen.
- Men ifall jag hade varit med dig eller dragit dig därifrån så skulle det hära inte ha hänt!
- Kanske inte, men det är ändå inte ditt fel Maja. Jag såg ner i marken.
- Jo.. det känns som det.
- Men detär det inte, det är ju som om Tom skulle säga, om jag hade varit med dig i skolan så skulle det hära aldrig ha hänt. jaa menar, fattar du ?
Jag nickade. Okej hon hade rätt.
Resten av dagen satt vi inne hos Amanda och pratade, eller sov. Eller rättare sagt att jag och Amanda sov.
- Älskling.. ? Viskade Bill. Jag röck till.
- va? Sa jag yrvaket och såg på Bill som stog framför mig han hjälpte mig upp ur soffan.
- Vi åker hem nu klockan börjar bli mycket. Jag nickade, Jag kollade bak på Amanda som sov, Och Tom som satt i stolen bredvid med huvudet emot hennes ben och sov.
- åh, kolla så gullig. Bill tog upp sin mobil och visade en bild han hade tagit. Jag vet, har redan tagit en bild sa han. ja flinade.
Vi gick ut ur rummet och gick med långsamma steg emot dörren.
Det var mörkt och kallt ute. Tur att vi hade bilen här.
Vi åkte snabbt hem och la oss i sängen, jag somnade nästan direkt. Även om Bill låg bredvid, strök min panna och kollade på mig tills jag sov.
Bill
-älskling.. Maja puttade på mig.
Jag gäspade stort.
- Vad är klockan ? Jag satte mig upp och såg Maja stå bredvid mig med ett stort leende.
- Klockan är 11, kliv upp nu. Jag har gjort fruckost.
Jag klev sagta upp.
- Men li..Jag avbröt mig själv. Jag tänkte säga Lizz då, varför har inte hon gjort frukost men kom på att det var en dålig, verkligen en dålig ide.
Maja kollade på mig.
- Men Li vadå ? Hon log.
- öh, men Li.. jag tänkte sagta. Öh, Men lira tv spel sen ? Jag bet mig i läppen. Okej sa jag nyss men lira tvpspel sen ? idiot jag är.
Maja började as garva.
- Fan vad random du är älskling, hon kysste mig på kinden. Jag skrattade.
- ja, öh jag vet.
Jag tog på mig ett par jeans och en tshirt och följde med Maja ner och åt.
Det tog inte långtid innan Tom ringde.
- Amanda mår mycket bättre idag, och får nog åka hem ikväll eller i morgon.
Men jag tänkte, att ifall vi ska hem i kväll så var berädd på att hämta oss?
- Hej på dig också Tom. Ja såklart. Han skrattade.
- Ja hej, Bra. Vi hörs.
Ja plckade undan disken och tog Majas hand.
- Vet du ?
- Nej vadå ? sa hon nyfiket.
- Du har ju skola idag! hon skrattade. Nej men det var inte det jag skulle säga, men älskling du måste till skolan!
- jag orkar inte..
jag bet mig i läppen försiktigt.
- okej då..
- Så vad var det du skulle säga? Jag tog hennes hand och drog med henne upp på mitt rum, jag öppnade garderoben. Maja sneglade på mig.
- Vad gör du älskling? Fnittrade hon.
Jag tog fram en liten ask och satte mig bredvid Maja på sängen.
- Tror du att jag har glömt? Grattis på födelsedagen älskling. Jag gav henne asken. Hon log och kramade om mig hårt innan hon öppnade den.
Det låg ett guld halsband med ett hängandes hjärta på.
Hon log stort.
- åh va fint! hon kysste min kind.
- öppna den sa jag nyfiket.
- öppna vadå ? hon kollade runt på halsbandet.
- hjärtat sa jag och hjälpte henne. I hjärtan var det ett foto på mig och Maja .
Hon blev tårögd.
- men älskling suckade jag, jag gav henne en lång kram.
- så.. så fint mummlade hon och gav halsbandet till mig. Hjälp mig sa hon sedan. Jag satte på henne halsbandet, hon passade i det.
- Tack älskling, det var verkligen jätte fint! Hon kramade om mig länge.
- Ich liebe dich
- loveu2 svarade hon efter ett par kyssar
Kommentera för mer! :D
Annons
Comment the photo
Anonymous
Fri 10 Dec 2010 14:20
MEEEEEEEEEEEEEER!§§
Anonymous
Sun 5 Dec 2010 21:17
bli författare O.o
<3
<3
8 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/automatiisch/479226705/