January
Thursday 30 December 2010 photo 9/53
|
Del 9
April
Jag hade börjat acceptera att jag inte fick Tom. Att det var kört och att hela han bara såg mig som en vän just nu. Det var okej, iallafall vad jag försökte intala mig själv.
Bill hade blivit både glad och förvånad när han kom hem, han gav mig en stor kram. En välkommande kram och gav mig också ett leende. Som va lite sådär ‘ hej kul att du är tillbaka, vill du hångla? ‘faktiskt. Och det chockade mig.
Jag backade undan ett steg och skrattade lite tyst.
Jag hade sedan fått gästrummet som låg på övervåningen bredvid Bills rum. Det var inte stort, men rymligt för mig.
En stor säng, tv, garderob och en fin utsikt utöver havet. Inredningen var snygg, svart och lila var väggarna målade, man kunde se hur penseln hade dragits utöver väggarna. Rummet var som gjort för mig. Jag la över mina saker i garderoben som inte var sådär jätte stor som Toms, och verkligen inte som Bills. Men den räckte för mig.
Med hörlurarna i öronen satte jag mig på sängen mjukt och satte på musiken.
Adept spelades i hörlurarna högt. Det skulle inte förvåna mig om det hördes ut.
Sakta slöt jag mina ögon och kom in på andra tankar.
Skrattet dånade i mina öron, skars sig och brändes. Jag tog händerna iför mitt ansikte och försökte gömma mig, dra mig bort ifrån det här. Men när jag väl tittade fram igen så stod som kvar, och nu alla med ett varsitt fruktansvärt hotande leende. ‘’ Vad ful du är! ‘’ Kille, som jag inte ens visste vad han hette. Han var värst. Han kallade mig saker varje dag. Drog, slet och sparkade på mig. Han gjorde verkligen allt för att såra mig.
Jag förstod inte varför, jag var bara ett barn. Ett slag på käften och jag ramlade omkull.
Alla lämnade mig. Hem kom jag med en massa blåmärken, och inte ens en liten fråga fick jag. Inte ens ett litet.. ‘ hur mår du ? ‘ .
Nej, inte ens det.
Jag var tillbaka i mitt rum, sitta lutandes emot min blå vita vägg som var nedklottrad av mig själv. Tårarna rann ner för mina kinder, dom slutade aldrig rinna.
Jag kände hur det brände under mina ögonlock, men jag tvingade tillbaka tårarna.
Bill
Känslorna för April hade minskat, hon var fin. Ja, nej hon var vacker.
Men det fungerar inte, jag skulle inte kunna ha ett förhållande nu. Eller hur?
Det skulle aldrig fungera, och jag vet också att hon inte ens tycker om mig. Kanske som vän, men inte mer.
Jag drog på mig mina trasiga jeans och en vanlig tshirt innan jag med trötta ben gick långsamt ner för trappan och stannade upp när jag fick syn på Tom som halvlåg sovandes på soffan.
Hela hans kropp låg på soffan förutom hans ena vänstra ben som låg utanför soffan och lutade sig emot trägolvet. Han tog långsamma andetag. Jag skrattade för mig själv innan jag smög fram och petade på Toms mage som låg synlig, hans tröja hade åkt upp och täckte bara hans bröst.
Han mumlade någonting, jag lät min hand vandra upp och jag stannade vid hans kind. Jag väntade länge innan jag med ett flin slog till han på kinden. Inte hårt. Men han vaknade iallafall med ett skrik. ‘’ Vafan håller du på med?!’’ Skrek han med en trött röst som skar sig. Jag skrattade så mycket så jag vek mig. Tom bara skakade på huvudet och la sig tillrätta och drog ner sin tröja. Jag gick fram till han igen och slog ut armen ovanför honom. Tom spärrade upp ögonen. ‘’ Tänk inte ens tanken ‘’ Fick han fram. Han såg alvarlig ut, men såg på mig med en busig blick. Jag tvekade och drog åt mig handen och backade undan. Jag visste att Tom var starkare än mig och hade en sådan stor chans att slå sönder mig men ändå så tog jag upp kudden som låg bakom mig i ena fåtöljen, men ett flin smög jag fram och kastade den rakt på hans ansikte. Nu hoppade han upp och glodde på mig, hans blick var fortfarande trött.
‘’ Din jävel..’’ Mumlade han och sprang emot mig, jag började asgarva och sprang in i köket och tryckte in mig i väggen vid kylskåpet och försökte gömma mig men han drog fram mig och började kittla sönder mig. ‘’ OKEJOKEJ, JA GER MIG! ‘’ Bönade jag och skrattade som en dåre.
‘’ Vad håller ni på med? ‘’ Skrattade April som kom ingåendes med bara en tshirt. Tom släppte mig och jag fall ner på golvet och slog i huvudet. ‘’ aj..’’ mumlade jag med hade fortfarande min blick emot April. Jag granskade henne noga, rufsigt hår, utkletat smink, några blåmärken, en perfekt mun och vackra ögon som glittrade. Wow.
Jag såg på Tom som också kollade på April. Men han gick bara fram till henne och gav henne en snabb kram. ‘’ Jag gav han en liten omgång bara ‘’ Sa han med ett skratt. April nickade.’’ stackars Bill ‘’ Sa hon och gick fram emot mig och gav mig näven. ‘’ Jag hjälper dig ‘’
Jag nafsade mig mjukt i läppen och tog emot hennes mjuka hand, hon drog mig upp. Jag vinglade till. ‘’ öh, haha tack ‘’ fick jag med ett skratt och gick fram emot Tom som visade sin hand framför mitt ansikte. ‘’ Du har ingen chans, Bill ! ‘’ Jag skrattade. Det var alltid lika roligt när Tom försökte vara seriös. Tillslut brast vi båda ut i skratt så vi vek oss.
Annons
Visa toppen
Show footer