Thursday 30 December 2010 photo 18/53
|
Del 18
April
‘’ Men snälla April.. ‘’ Stönade Tom, han gick med långsamma steg bakom mig även om jag höll et hårt grepp om hans mjuka hand. Jag fnittrade. ‘’ Kom igen, det här blir kul! ‘’ Sa jag tvingandes och klampade vidare i snön med mina vita converse. Jag stannade vid isen, den blänkte upp all himmel som syndes ovanför.
‘’ April ‘’ Nu stod Tom mittemot mig och såg på mig med en alvarlig ansiktsutryck. ‘’ Snälla, jag kan inte!’’ Han såg fortfarande alvarlig ut. Jag tog tag i hans axlar och lutade mig fram emot honom. ‘’ Nepp ‘’ sa jag retandes och backade undan ett par steg, klumpigt tog jag av mig mina skor och tog på mig mina vita skridskor. Tom stod och kollade på.’’ Men om du åker så kan jag..’’ Jag vände mig emot honom och suckade. ‘’ Snälla! ‘’ Han stönade trött.
Jag kollade inte bak på Tom, jag vandrade bara vidare ut på isen, fort så balanserade jag rakt och snyggt på isen. Fram och tillbaks, jag stannade vid Tom som hade satt sig på bänken, och faktiskt tagit av sig sin ena sko. Jag log glatt emot honom. ‘’ Du är ju bra!’’ Jag nickade. ‘’ Kanske för att jag har gått i det här tidigare.’’ Han nickade. ‘’ I see.. ‘’
Efter ytterligare några minuter så stod han faktiskt på isen han också. Hela han skakade. ‘’ Håll bara i min hand..’’ Han kollade ner på sina egna fötter. ‘’ åh, ja kommer rammla! ‘’ suckade Tom. Jag tog båda hans händer och lyfte upp hans ansikte, han kollade på mig. ‘’ Kolla inte bara ner på dina fötter, kolla.. ‘’ Jag släppte hans ena hand men fortsatte att hålla hans vänstra varma hand. Jag tog ett långsamt steg, eller rättare sagt putt fram. Jag gled fram en bit, Tom hängde efter, släpandes av min hand. Jag skrattade. ‘’ Sluta skratta! ‘’ Han såg på mig nervöst. ‘’ Men så, du har aldrig åkt skridskor ? ‘’ Han skakade på huvudet. Jag flinade. ‘’ Nej, det är bara töntigt. Men du blir ju så tjurig om du inte får som du vill! ‘’ Nu hade han tagit båda mina händer, jag såg in i hans ögon. Faktiskt ganska surt. ‘’ Så antar jag väll att jag gör det här för din skull..?’’ Andades han mjukt. Han fick fram ett leende men fortsatte att hålla i mina händer. ‘’ br..a ‘’ stammade jag nervöst av hans närhet.
Bill
Kunde tjejer vara psykologer? Nej, skulle mitt svar vara, men tydligen så kunde dom vara det..
Ann, som hon hette såg på mig med sina gröna ögon. Hon log.
‘’ Du verkar ta illa upp om att jag gräver mig in i ditt liv Bill ? ‘’ Jag fnös. Nehe? Nej jag älskar att du rotar dig in i mitt liv!. Gud.
‘’ Alltså, vi måste få fram det. Varför du mår så psykiskt dålig Bill. Så kan du ta det ifrån början, utan att se så.. Sur ut. ‘’ Hon betedde sig om att hon var min mamma eller något annat liknande, hon pratade med mig som om att jag var ett litet barn. Men jag hade ingenting att säga till om. Så jag började från början, jag grävde fram varenda liten detalj ur mitt liv.
Allt, förutom April.
Den ändå anledningen till varför jag ligger här. Jag kunde bara inte, det fanns inga ord till hur jag skulle förklara det, det gick bara inte.
‘’ Så, som jag ser det nu.. Så hade du en bra relation till din döda mamma, och till din tvilling bror Tom.’’ Jag nickade. Eftersom det var sant. ‘’ Så kanske, är en del utav anledningen din mamma ? ‘’ Jag bet mig i läppen. ‘’ ja. ‘’ och jag ljög inte, det var faktiskt också sant. Men inte den ändå. ‘’ Folk födds, folk dör. Det är så livet är Bill.’’ Men shit, kunde hon vara lite mer irriterande? Jag nickade falskt. ‘’ mjo..’’ Hon tog ett djupt andetag. ‘’ Så, den där tjejen? ‘’ Mitt hjärta stannade, och det märktes också på den fyrkantiga lådan. PIIIIIIIIIIP. Lät det, sedan började det om igen. Pip, pip, pip. Jag andades häftigt. ‘’ va vilken tjej ? ‘’ Ljög jag.
Hur kunde hon veta? Hon såg på apparaten sedan på mig. ‘’ ska jag hämta en läkare? ‘’ Hon såg förvånat på mig, och kanske lite oroligt. ‘’ Nej, det är lugnt.. ‘’ ljög jag. Ja, hämta läkare. Säg åt dom att söva ner mig. Jag orkar inte!
‘’ fortsätt..’’ tvingade jag själv att säga. Hon nickade. ‘’ Din bror.. Tom?’’ Jag nickade. ‘’ Hans tjej, eller kanske är det hans kompis? ‘’ Jag bet mig i läppen. Det vet jag inte ens själv.
‘’ vet inte..’’ sa jag tyst och kollade ut igenom fönstret. Det snöade, inte sådär jätte mycket, men få och små snöflingor föll ner ifrån himlen. Himlen som var skinande blå.
‘’ Du kan berätta Bill, det du säger till mig. Tar jag inte med mig någon annan stans, det stannar emellan oss. ‘’ Jo tjena.
Jag nickade. ‘’ Det finns ingenting att säga. ‘’ Jag kollade fortfarande ut igenom fönstret, men jag kunde ha gissat på hennes ansiktes utryck. Bitandes på läppen höjer hon ett ögonbryn lite lätt och ser på mig frågandes, men ändå med en brännande blick. Försöker gräva ut varenda j*vla detalj. Jag kollade på henne, och jag chansade rätt, för hon satt och nafsade på sin läpp som var täckt av rosa läppglans. Hon kollade på mig frågandes, höjde ett ögonbryn. Och den där blicken hon har, dödar mig.
‘’ Den där tjejen, känner du henne ? ‘’ Jag slickade mig runt om läppen, mjukade upp dom. ‘’ uhm.. ‘’ fick jag fram, vilket jag insåg att det var fel utryck. Hon nickade. ‘’ Där har vi felet. ‘’ sa hon och nickade. Som om att allt var klart. Bara sådär, pang poff?
eftersom jag inte har varit så social här så lägger jag upp två! ^^
Inte sådär jätte långa men aja
Annons