Känns som om allt jag gör är fel, allt jag gör inte märks.
Jag sliter hela tiden med alla tankar, känslor och rädslor.

Tankar kring varför det är som det är, varför det bara är jag som gör allt och vill att allt ska vara bra, tankar kring känslor. det tär på mitt psyke att jämt känna det så här :/.
Känslorna dom driver mig till vansinne och jag känner att snart orkar jag inte mer :( .
Har många att prata med men jag vill inte belasta andra med allt heller. Känns så fel att någon annan ska behöva lyssna på vad jag känner, tänker och hur jag mår psykiskt. Jag vill bara att allt ska vara bra. Jag vill ha det där lilla extra som andra har men det verkar som om jag aldrig kommer att få uppleva det.
Ibland kan jag ligga en hel natt bara för att tankarna snurrar runt i huvudet på mig. Jag vill inte behöva må såhär. Jag vill ha ett normalt liv med jämställdhet.
Rädslan över att bli ensam och övergiven. Rädslan över att göra fel och rädslan över att det inte finns ngt hopp alls.

Allt hade varit bättre om jag inte funnits!!!!

Annons

The photo has no tags

July 2016