Saturday 3 January 2009 photo 5/12
|
Min älskade Lillies fick somna in den 30 december 2008 i mina armar.
Som ni vet har Lillies haft problem med allergi och demodex. Allergin har varit värst då hon har haft en hemsk klåda.
När det konstaterades att hon hade generell demodex började man behandla med advocate.
Mot klådan fick hon först antihistaminer men det bet inte på henne. Advocaten hjälpte ganska snabbt mot demodexen men hjälpte inte mot klådan.
Trots att vetten motsatte att skriva ut kortison mot klådan gjorde hon det men det hjälpte inte heller.
Bokade tid hos hudspecialisten och vi tog ett heska prov ( blodprov ) och det visade sig att hon var allergisk mot två kvalster sorter som finns överallt.
Hon fick ciklosporin och fungural och det verkade hjälpa henne!!.... ett tag...
Innan så hade hennes liv varit i bur med en stor tratt och ständig klåda.
Mornarna började med
-Nej Lillies , lägg av Lillies.. Hon kunde aldrig vara i ett annat rum än mig och gick vi bort så var det ständig koll på vart hon var och vad hon gjorde.. var det tyst och hon inte kom så tuggade hon på sina tassar... Detta var väldigt påfrestande för både mig, Lillies och alla omkring som såg mig så irriterad och frustrerad över den hjälplösheten jag kände. ...
3 månader gick utan besvär och jag trodde att hon skulle hålla sig "frisk" men hon fick ett återfall för 1 månad sen ungefär.. Ciklosporinet hjälpte inte längre.. Hennes naggande och kliande gick nu så långt att hon tuggade sönder sina trampdynor..
Bara 18 månader gammal och har inte varit frisk många månader av dom...
Tror att demodexen var tillbaks me allt på en gång och förmodligen pga av löp...
Det börjades igen...
Vaknade mitt i natten av hennns slickande, på morgonen var de på me tratten och in i buren, gick till jobbet vetandes att hon sitter där med sin klåda och kan inte klia sig.. Kom hem och så fort jag tog av tratten var det igen
-nej Lillies , Lägg av Lillies, bankandes i golvet... Sen kom man ut och hon haltade..
In igen samma visa igen...
Energin bara försvann.. Inge roligt alls..
Inge roligt för Badah heller då all min uppmärksamhet gick till Lillies.. Hela tiden...
Så .. Så ung me en kronisk sjukdom .. som inte skulle gå över .. möjligen lindras tidvis.. Hon skulle få återfall och återfall..
Det är inget hundliv..... Inte när vart sjuk i sån tidig ålder..
Jag är faktiskt inte så ledsen som jag trodde att jag skulle vara för jag vet att hon har det sååå mkt bättre nu.
Jag kommer alltid att sakna henne och minnas henne...
Mammas lilla griseknoa...
Som ni vet har Lillies haft problem med allergi och demodex. Allergin har varit värst då hon har haft en hemsk klåda.
När det konstaterades att hon hade generell demodex började man behandla med advocate.
Mot klådan fick hon först antihistaminer men det bet inte på henne. Advocaten hjälpte ganska snabbt mot demodexen men hjälpte inte mot klådan.
Trots att vetten motsatte att skriva ut kortison mot klådan gjorde hon det men det hjälpte inte heller.
Bokade tid hos hudspecialisten och vi tog ett heska prov ( blodprov ) och det visade sig att hon var allergisk mot två kvalster sorter som finns överallt.
Hon fick ciklosporin och fungural och det verkade hjälpa henne!!.... ett tag...
Innan så hade hennes liv varit i bur med en stor tratt och ständig klåda.
Mornarna började med
-Nej Lillies , lägg av Lillies.. Hon kunde aldrig vara i ett annat rum än mig och gick vi bort så var det ständig koll på vart hon var och vad hon gjorde.. var det tyst och hon inte kom så tuggade hon på sina tassar... Detta var väldigt påfrestande för både mig, Lillies och alla omkring som såg mig så irriterad och frustrerad över den hjälplösheten jag kände. ...
3 månader gick utan besvär och jag trodde att hon skulle hålla sig "frisk" men hon fick ett återfall för 1 månad sen ungefär.. Ciklosporinet hjälpte inte längre.. Hennes naggande och kliande gick nu så långt att hon tuggade sönder sina trampdynor..
Bara 18 månader gammal och har inte varit frisk många månader av dom...
Tror att demodexen var tillbaks me allt på en gång och förmodligen pga av löp...
Det börjades igen...
Vaknade mitt i natten av hennns slickande, på morgonen var de på me tratten och in i buren, gick till jobbet vetandes att hon sitter där med sin klåda och kan inte klia sig.. Kom hem och så fort jag tog av tratten var det igen
-nej Lillies , Lägg av Lillies, bankandes i golvet... Sen kom man ut och hon haltade..
In igen samma visa igen...
Energin bara försvann.. Inge roligt alls..
Inge roligt för Badah heller då all min uppmärksamhet gick till Lillies.. Hela tiden...
Så .. Så ung me en kronisk sjukdom .. som inte skulle gå över .. möjligen lindras tidvis.. Hon skulle få återfall och återfall..
Det är inget hundliv..... Inte när vart sjuk i sån tidig ålder..
Jag är faktiskt inte så ledsen som jag trodde att jag skulle vara för jag vet att hon har det sååå mkt bättre nu.
Jag kommer alltid att sakna henne och minnas henne...
Mammas lilla griseknoa...
Comment the photo
3 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/badahbing/314850801/