December
Sunday 1 March 2009 photo 1/3
|
I början var saknaden efter dig oändlig.
De kändes att man hade fått en pil i hjärtat.
Du kom till en bättra plats fast på dagen då min vän fyllde år.
Den dagen började med ett leende och slutade i tårar.
Kommer precis ihåg samtalet från min pappa. Jag var med vännen som fyllde år. Pappa sade att du låg på sjukhuset, du var väldigt svag. Du kanske inte skulle klara natten.
Du klarade inte natten heller. Du gick bort före kvällen.
Allting rasade samman, de var en jobbig period.
Men fast allting var så jobbigt gick de ändå lätt.
Alla runt omkring en är ett otroligt stöd. De gäller inte bara när någon går bort. Utan annars också.
De jag minns ifrån dig farfar, är när du var frisk.
Alla de glada stunderna jag hade tillsammans med dig.
Men jag minns också ett par tråkiga minnen. Men de glada minnena är starkaste än de tråkiga.
När du var frisk farfar, skrattade du.
Du tog en dag i taget.
Jag kommer ihåg de tokiga dagarna med dig, eller de där historierna man fick höra av pappa som du hade gjort.
Du var som en liten uppfinnar Jocke. Du ville få saker och ting att fungera utan hjälp.
Jag kommer speciellt ihåg när pappa berättade att du hade tappat din hörapparat i diskhon. Du ville få den torr så du satte den i mikron i hopp om att den skulle bli torr. Men de gick inte så bra.
Du brydde dig mer om andra människor än dig själv.
Du var som Baloo ifrån djungelboken.
Baloo brydde sig mer än andra än sig själv.
Man skulle kunnat trott att de var du som spelade Baloo.
Hans motto var
" Var nöjd med allt som livet ger
och allting som du kring dig ser
glöm bort bekymmer, sorger och besvär."
När du var sjuk farfar, så skrattade du ändå.
Du tog en dag i taget.
Du ville inte att vi skulle oroa oss för dig.
Du ville att vi skulle vara glada och nöjda vad livet har gett oss.
Du ville att vi skulle glömma bort alla bekymmer, sorger och besvär.
Du gick bort den 16 Mars 2007. De är snart 3 år sedan.
Men jag saknar dig för varje sekund.
Men du har de nog bra.
Jag Älskar dig farfar.
De kändes att man hade fått en pil i hjärtat.
Du kom till en bättra plats fast på dagen då min vän fyllde år.
Den dagen började med ett leende och slutade i tårar.
Kommer precis ihåg samtalet från min pappa. Jag var med vännen som fyllde år. Pappa sade att du låg på sjukhuset, du var väldigt svag. Du kanske inte skulle klara natten.
Du klarade inte natten heller. Du gick bort före kvällen.
Allting rasade samman, de var en jobbig period.
Men fast allting var så jobbigt gick de ändå lätt.
Alla runt omkring en är ett otroligt stöd. De gäller inte bara när någon går bort. Utan annars också.
De jag minns ifrån dig farfar, är när du var frisk.
Alla de glada stunderna jag hade tillsammans med dig.
Men jag minns också ett par tråkiga minnen. Men de glada minnena är starkaste än de tråkiga.
När du var frisk farfar, skrattade du.
Du tog en dag i taget.
Jag kommer ihåg de tokiga dagarna med dig, eller de där historierna man fick höra av pappa som du hade gjort.
Du var som en liten uppfinnar Jocke. Du ville få saker och ting att fungera utan hjälp.
Jag kommer speciellt ihåg när pappa berättade att du hade tappat din hörapparat i diskhon. Du ville få den torr så du satte den i mikron i hopp om att den skulle bli torr. Men de gick inte så bra.
Du brydde dig mer om andra människor än dig själv.
Du var som Baloo ifrån djungelboken.
Baloo brydde sig mer än andra än sig själv.
Man skulle kunnat trott att de var du som spelade Baloo.
Hans motto var
" Var nöjd med allt som livet ger
och allting som du kring dig ser
glöm bort bekymmer, sorger och besvär."
När du var sjuk farfar, så skrattade du ändå.
Du tog en dag i taget.
Du ville inte att vi skulle oroa oss för dig.
Du ville att vi skulle vara glada och nöjda vad livet har gett oss.
Du ville att vi skulle glömma bort alla bekymmer, sorger och besvär.
Du gick bort den 16 Mars 2007. De är snart 3 år sedan.
Men jag saknar dig för varje sekund.
Men du har de nog bra.
Jag Älskar dig farfar.
Visa toppen
Show footer