Friday 26 February 2010 photo 1/1
|
Det vackraste är
midvinternatt
när man står vid sjöns strand
och försöker se andra sidan
men mörkret väller fram över isen
och himlen och träden smält ihop långt borta
det vackraste är
när vinden blåser in mot land
från det främmande mörkret
på andra sidan
vad har den sett
innan den slår mot min kind
som själva främmandeskapets
väsen?
Det vackraste är fegljus
som små klot
som dansar i natten
fast
finns den där
eller är jag bara
så in i märgen rädd
för mörkret
fast man borde ha vant sig
efter alla år?
Det vackraste är
ljudet av barnens andetag
så tätt intill
någonstans i hörnet
så överraskat
jag vet att jag är ensam hemma
men
barnet
vem det än var
en gång i tiden
finns
någonstans nära
i hörnet
från en annorlunda tid
lilla vän, jag hade tagit din hand
om jag kunnat
Det vackraste är
smärtan
när sommarnatten dör
i svädans dans över sjön
i sista guldet i vågorna
innan träden blir svarta
och den ljumma vinden sjunger
och världen ropar
kom ut
Det vackraste är ängar
med vajande hundkex
och klöverblom
och förgätmigej
och forsens brus
någonstans
där björkskogen smälter ihop
med gran och tall
Det vackraste är
alla klippor
som du och jag är sprungna ur
som slipats av porlande vatten
mjuka som sammet
Det vackraste är när jag vet
att jag kunde ha missat dig
om jag bara handlat litet annorlunda
hade du aldrig blivit en del av mig
och jag hade inte ens vetat om
vad jag missat
midvinternatt
när man står vid sjöns strand
och försöker se andra sidan
men mörkret väller fram över isen
och himlen och träden smält ihop långt borta
det vackraste är
när vinden blåser in mot land
från det främmande mörkret
på andra sidan
vad har den sett
innan den slår mot min kind
som själva främmandeskapets
väsen?
Det vackraste är fegljus
som små klot
som dansar i natten
fast
finns den där
eller är jag bara
så in i märgen rädd
för mörkret
fast man borde ha vant sig
efter alla år?
Det vackraste är
ljudet av barnens andetag
så tätt intill
någonstans i hörnet
så överraskat
jag vet att jag är ensam hemma
men
barnet
vem det än var
en gång i tiden
finns
någonstans nära
i hörnet
från en annorlunda tid
lilla vän, jag hade tagit din hand
om jag kunnat
Det vackraste är
smärtan
när sommarnatten dör
i svädans dans över sjön
i sista guldet i vågorna
innan träden blir svarta
och den ljumma vinden sjunger
och världen ropar
kom ut
Det vackraste är ängar
med vajande hundkex
och klöverblom
och förgätmigej
och forsens brus
någonstans
där björkskogen smälter ihop
med gran och tall
Det vackraste är
alla klippor
som du och jag är sprungna ur
som slipats av porlande vatten
mjuka som sammet
Det vackraste är när jag vet
att jag kunde ha missat dig
om jag bara handlat litet annorlunda
hade du aldrig blivit en del av mig
och jag hade inte ens vetat om
vad jag missat