Monday 26 March 2012 photo 1/1
![]() ![]() ![]() |
1 år med Amadeus!
Idag har jag haft Amadeus i precis ett år idag! Det är helt sjukt jag minns dagen han kom till mig som om det vore igår. Tiden bara springer iväg!
366 dagar, 12 månader, 1 år!
Jag kommer så väl ihåg när Isabelle och hennes familj backade in transporten på gårdsplannen med Amadeus i. Jag va så lycklig! Isabelle lastade av honom och gick lite med honom och jag tyckte han va så otroligt fin och kunde knappt tro att han skulle bli min!
Vi släppte ner honom i hagen och det blev ett jäkla hallå, de andra hästarna jagade honom i stort sätt hela dagen, stackarn..
Jag va nere hos honom flera gånger och bara stod och tittade på honom, kelade med honom. Det var en så underbar känsla att vet att han va i min ägo, ingen kunde någonsin ta honom ifrån mig!
Några veckor senare upptäckte vi att hans sadel inte alls låg bra på honom så vi tog kontakt med Lizette en hästfysiolog. Hon rekomenderade att bara gå promenader med honom tills vi hittat en bättre sadel och det va precis vad jag gjorde. I ungefär en månad va jag bara ute på promenader eller markarbetade honom på ridbanan. Det tog ganska lång tid att hitta en sadel som faktiskt låg bra på honom eftersom han haft en för trång sadel som gjort att han inte byggt några ryggmuskler. Men tillslut hittade vi en och jag kunde börja rida honom.
Jag kommer ihåg de första månaderna jag red honom, jag tyckte han gick så perfekt även om jag inte kunde få honom att gå i form. Det pågick i några månader, jag va ute på mycket uteritter, red på ridbanan men det tog ett tag innan jag kunde börja hoppa med honom eftersom han va tvungen att bygga rätt ryggmuskler.
Efter ett tag när jag hade varit iväg från honom en vecka på sommarlovet hamnade vi i en riktigt svacka. Han kom inte till mig i hagen utan bara sprang iväg vilket han aldrig hade gjort innan, han va allmänt tjurig och vi bråkade nästan hela tiden när jag satt på ryggen. Det va en riktigt jobbig tid och jag ville nästan inte åka till stallet.
En dag gick det riktigt dåligt när jag red honom. Mamma kollade när jag red och han bara bråkade och sprang iväg. Jag kommer ihåg att jag galopperade och kom ner i kurvan i väldigt hög fart så han snubblade på sig själv och vi gick omkull. Amadeus klarade sig utan några större skador och jag stuckade bara foten som hamnade under Amadeus.
Efter vi hade gått omkull tog vi kontakt med en tränare Therese och henne rider jag för än idag! Jag har utvecklats något fruktansvärt sedan jag började träna för Therese, hon förstår mig verkligen och förklarar verkligen hur jag ska göra för att få honom att gå som han ska! Från att bara springa över mig till att nu kunna gå flera meter bakom mig utan grimskaft, det kallar jag förtroende!
Men min ridning är nog det som jag har utvecklats mest i, från att inte kunna få ner honom i form i skritten till att nu få honom att gå i en kanonbra form i både skritt, trav och när han är på bra humöri galopp! Det är ett riktigt stort steg.
Från att nästan inte hoppat någonting alls med honom innan Therese kom till att nu hoppa uppåt 1m, det är bra! Visst det finns mycket mer att jobba på men jag tycker vi har kommit riktigt långt på ett år och vi har verkligen utvecklats och lärt känna varandra! Nu kan jag honom verkligen utan och innantill.
Vi har än så länge hunnit va med på en hopptävling men det ska absolut bli fler! Men det viktiga är inte att tävla utan det viktiga är att ha roligt tillsammans och det har vi verkligen haft, jag&Amadeus!
Jag ska ha Amadeus i flera år till och vi ska utvecklas ännu mer tillsammans och verkligen ha roligt!
Då, Nu & Föralltid! ♥
366 dagar, 12 månader, 1 år!
Jag kommer så väl ihåg när Isabelle och hennes familj backade in transporten på gårdsplannen med Amadeus i. Jag va så lycklig! Isabelle lastade av honom och gick lite med honom och jag tyckte han va så otroligt fin och kunde knappt tro att han skulle bli min!
Vi släppte ner honom i hagen och det blev ett jäkla hallå, de andra hästarna jagade honom i stort sätt hela dagen, stackarn..
Jag va nere hos honom flera gånger och bara stod och tittade på honom, kelade med honom. Det var en så underbar känsla att vet att han va i min ägo, ingen kunde någonsin ta honom ifrån mig!
Några veckor senare upptäckte vi att hans sadel inte alls låg bra på honom så vi tog kontakt med Lizette en hästfysiolog. Hon rekomenderade att bara gå promenader med honom tills vi hittat en bättre sadel och det va precis vad jag gjorde. I ungefär en månad va jag bara ute på promenader eller markarbetade honom på ridbanan. Det tog ganska lång tid att hitta en sadel som faktiskt låg bra på honom eftersom han haft en för trång sadel som gjort att han inte byggt några ryggmuskler. Men tillslut hittade vi en och jag kunde börja rida honom.
Jag kommer ihåg de första månaderna jag red honom, jag tyckte han gick så perfekt även om jag inte kunde få honom att gå i form. Det pågick i några månader, jag va ute på mycket uteritter, red på ridbanan men det tog ett tag innan jag kunde börja hoppa med honom eftersom han va tvungen att bygga rätt ryggmuskler.
Efter ett tag när jag hade varit iväg från honom en vecka på sommarlovet hamnade vi i en riktigt svacka. Han kom inte till mig i hagen utan bara sprang iväg vilket han aldrig hade gjort innan, han va allmänt tjurig och vi bråkade nästan hela tiden när jag satt på ryggen. Det va en riktigt jobbig tid och jag ville nästan inte åka till stallet.
En dag gick det riktigt dåligt när jag red honom. Mamma kollade när jag red och han bara bråkade och sprang iväg. Jag kommer ihåg att jag galopperade och kom ner i kurvan i väldigt hög fart så han snubblade på sig själv och vi gick omkull. Amadeus klarade sig utan några större skador och jag stuckade bara foten som hamnade under Amadeus.
Efter vi hade gått omkull tog vi kontakt med en tränare Therese och henne rider jag för än idag! Jag har utvecklats något fruktansvärt sedan jag började träna för Therese, hon förstår mig verkligen och förklarar verkligen hur jag ska göra för att få honom att gå som han ska! Från att bara springa över mig till att nu kunna gå flera meter bakom mig utan grimskaft, det kallar jag förtroende!
Men min ridning är nog det som jag har utvecklats mest i, från att inte kunna få ner honom i form i skritten till att nu få honom att gå i en kanonbra form i både skritt, trav och när han är på bra humöri galopp! Det är ett riktigt stort steg.
Från att nästan inte hoppat någonting alls med honom innan Therese kom till att nu hoppa uppåt 1m, det är bra! Visst det finns mycket mer att jobba på men jag tycker vi har kommit riktigt långt på ett år och vi har verkligen utvecklats och lärt känna varandra! Nu kan jag honom verkligen utan och innantill.
Vi har än så länge hunnit va med på en hopptävling men det ska absolut bli fler! Men det viktiga är inte att tävla utan det viktiga är att ha roligt tillsammans och det har vi verkligen haft, jag&Amadeus!
Jag ska ha Amadeus i flera år till och vi ska utvecklas ännu mer tillsammans och verkligen ha roligt!
Då, Nu & Föralltid! ♥