jag saknar dig så jävla mycket, men när allt sket sig så vände du och gick. du lyssnade inte ens på mig innan, vad jag hade och säga. min sanning, den som stämmer. men du valde att gå, och jag kunde inte hålla dig. från början tog du mitt liv med storm, sen lämnade du det med storm. jag vet inte om jag ska kämpa för dig, det känns ganska meningslöst. efter allt du sagt, du bad mig dra.. jag drog, men jag saknar oss! visst jag har känt dig i typ två år, eller vad det är. jag kan inte säga att det var särskilt svårt att gå utan dig. men det kändes att förlora dig, du var den som alltid fick mig att skratta. alla minnen, alla dar. varför? jag vet ännu inte om jag vill ha dig tillbaka, vet vad många sagt. men åå, jag vill bara att du ska vakna till liv och fatta vad du gör, fast du kanske inte vet om det. dina blickar dödar, förstår du? jag kollar tillbaka med samma blick, men vafan tycker du jag ska göra? vet fortfarande inte om jag gör rätt om jag kämpar för dig. får se vad som händer.

Annons

The photo has no tags

July 2009