Jag gråter men ingen ser, jag skrattar alla ser.
Men mina tårar som finns i mitt inre kan ingen se.
Mina tankar river sönder mitt inre, mitt inre tar snart slut.
Mitt inre som jag vill ska bli hel, kan inte lagas.
Det kan lagas till ytan, men inte till grunden.
Vänner lagar den på ytan, och även ganska grundligt.
Men de innersta trasiga bitarna kan bara kärlek laga.
Och kärlek är en mycket sällsynt vara.
De som får den har tur, och jag är oturen i oturen.

Nu vill jag bara ge upp, men kan inte.
Jag vill kämpa för mitt liv.
Jag vill veta att jag gjort allt rätt till.
Jag vill veta att jag kan och vill.
Och att jag ska göra det.
Men det kommer att ta lång lång tid.

Men trasigheten finns fortfarande kvar.
Den rispar sönder mig, jag lider inte.
Jag vill inte lida, vill inte ha ont.
Jag vill bara ha en sak.
En mycket svår sak att få.
En sak som är mer sällsynt än sällsynt.

Och det är KÄRLEKEN!

Annons

The photo has no tags

December 2009